Aftonbladet – 22 februari 1865, sida 2

UTRIKES. FRANKRIKE, Kejsaren, hv Iken på allvar synes ha för fsigt att förbärtra folkundervisningen uti Frankrike, har härvid att strida mot de kleritala inflytanaen, hvilkas förnämsta förespråkerska är sjelfva kejsarinnan. Både kejsaren, prins Napoleon och undervisningsministern lära från början varit böjda för tri, men obligatorisk folkundervisning samt under de bemliga och ministerråd, som för depna frågas behandling hållits, oförstäldt yttrat sig i denna riktning. De ha emeltertid härvid rönt så häftigt motstånd, att kejsaren funnit sig föranlåten nedsätta en komit, hvilken har att ännu en gång moget öfvervöga danna fråga samt utarbeta grunddragen till ett lagförelag för folkundervisningen. Till ordförande i denna komit bar prins Napoleon blitvit förordnad, -amt till medlemmar: Persigny, Vaillant och Duruy. Om undervisningsivång, eller rättare sagdt: om skyldighet att bivista :olkskolorna är emellertid för det närvarande icke fråga. Att man, såsom det omtalas, har finansiella betänkligheter häremot, äter otroligt, då det är fräga om en nation, om i fredstid häller en krigshär af öfver 400,000 man och 86,000 hästar, för hvilken budgeten uppgår till omkring 370 mill:r fr., utom hvad som belöper sig för krigsomkostnadernpa i Algier. Att at Frankrikes hela utgiltssumma, uppgående till öfver 2 miliiarder, icke kunna använda mera än 27 millioner för hela undervisningsväsendet, synes icke vittna om en förståndig statshushä lning. Den 8 dennes innehöll Monitören en uppgift på de frågor, 42 till antalet, hvilka de personer hafva att b svara, com i första nand skola yttra sig ötver de allmänna orsakerna til penningkriserna samt om bristerna i det franska bankväsendet. Många af dessa frågor vidröra äfven detaljer i denna sak och antyda genom sin beskuffenhet, att de blifvit framstälida af i ämnet hemmastadda personer. Komiten lärer äfven komma att fullständigt söka utreda seken och skall för d. tta ändamål hålla reguliera sammankomster. Den 10 dennes föredrogs vid kassationslomstolen de trettons process. De tretton, vilka naturligtvis påyrka domens undernnande, voro representerade af den förvämste bland advokaterna vid kassationslomstolen Mathieu Bodet, eom utvecklade yra orsaker, på grund af hvilka domen SIERRA