Aftonbladet – 22 februari 1865, sida 2

låta dig öppet och godt söka mig ibland, om du ville och jag dermed kunde göra dg nägot godt.? Det är så långt till den tiden ... den torde kanske icke bli, såsom du derom tänker; och hvilket som — det är många, mänga evigheter dit. I alla tall skall jag nog löna ditt medlidande med bättre. Jug skall icke komma och låta dig blygas för mig, min stack:rs gosse! Får jug komma till dig en sommaärstund om året, hit, der icke folk har sin väg, får jag komma hit blott en stund och möt. dig här, så är jog nöjd. Nu skola vi draga långt bort på er fjerran färd och år gå äter om, inuan jug ser dig. Men ett säger jag dig!... Ibland skall du längta efter mig och det qvaliullt ändå .. och den tid skall komma ... hör du! Lägg handen på ditt samvete nu i detta ögonblick och svara intör både din och min Gud, om icke jag — är i ditt hjerta redan ?? Han kände kanhända en underlig, frukande rörelse i sitt hjerta, ty han steg ha tigt upp. Var det så, så ville han åtmintone hka litet som hittills idkännas den. dan kastade den från sig och yttrade så allt han förmådde: Nu har jag icke tid längre. kiljes för denna föng. on gäng ifen Nu har jag fått se dig och äga dig allt godt jag kan. Och nu: are med dig, Agatha! Jeg blir aldrig få ångt borta att du icke hittar rätt på mig.? FEMTONDE KAPITLET. Klockan var vid pass åtta på morgonen å Gunerus, med en tillkämpad känsla sf nappt mättlig tillfredsställelse, lemnade sin jackars vilda barndomskamrat och begut Vi må nu Men vi ses väl nåGud I . ; g till det reella, regelbundna litvet igen. 3, det kunde så val sägas, att han var it måttligt tillfrede med sig sjelf, då han I