Aftonbladet – 21 februari 1865, sida 3

EN Så SKUNe Gen sakeriigen Ostympradt Jätt offentliggöras, men den ölvergår på det politiska området och utöfvar kriuk och censur öfver de rättsgrundrutser, på hwilka en del af Frankrikes institutioner äro grundade. Regeringen har häruti seu ett lagvidrigt öfvererepp så mycket lurligare, som politiken åtskiljer menniskorna och uppretar dem mot hvsrundra, under det re bhg:onen borde förera och förmildra. Så dmna öfvergrepp kunde lätt leda till konfliikter mellan de medborgare, hvilka möjhen råka i tvilvelsmål om sinu pligter oc:ch om hvilken af de begge ötverheternu de skulle lyda. De åtgärder regerivgen vidtagit, skada inga intressen; också har regerimgen icke motsatt sig hela encykliIkans offentlicgörande genom pressen. Detta är någonting belt anvat, än om påfliga bulllor blitva bekantgjorda af erkebiskoparne och biskoparne i deras stilt, ty först häriIgenom bhfva de i ike kyrkolagar. De politiska institutionerna äro underkasiude en ständig omvexlivg, oupphörliga förbättringar, och mäste dertöre ottentligen diskuteras; men man går för låvgt, när man sätter 1 fråga, utt politiska å-igter skola vinna inträde i kyrkorna och der offentligen uppställas som trosartiklar, och detta till och meed under bifall från statsmyndigheterna, ju, under deras medverkan! Af dessa orsalkker har regeriugen förbjudit et otticielt tilllkännagilvande af eucykhkan och dess bihung.? Sasom bekant, fann Dupanloups broschyr, rörande tvisterna med Rom om eucyklikan, stor nåd hos pätven. I sin förtjusning har dem sednare lätit sin nuntie i Paris tacka såwäl Dapanloup som biskopen af Poitiers för deras hällving. Med evledning af deta lärer det till och med varit fråga om att uerlemna ventien sina pass. Istället jör detta, har Drouyn de Lhuys tillsändt um bassadören i Paris ena de sesch, i hvilken hon uttrycker kejserl ga regeringens lörvåning Öiver den pafliga nuntens lyckönskningsbref ull biskoparue al Orleans och Poitiers? samt i en sommankomst med nuntien li skarpa ordalag tillvättavisat denne för sitt ofog aut loforda en biskop, som angripit de franska lagarne. Härigenom? — så uttryckte sig utrikesministern — har nuntiem tillätit sig en inblaudniog i Fraukrikes inre angelägenheter, hvilken icke är en utlämdsk ambassodör tillständig.? Tillika tillkämnagaf rouyn de Lhbuys, att han uppdrugiv Sartiges hos kardiusl Antonelli gora fre mställnivgar mot detta nuntiens beteende. Eter detta bade begge, mycket kallt, skilts mån hverandra, Oron i de katolska kret sume Ulltager orpphörligt och man motser en fullständsg brytving mellan regerivgen och hierarkien. Markhgt nog synes striden med Rom haft till öljd ett närmande mel lan Fravkrike och Ryssland; man tulwr också med mycken vissh t om, att prin: Napolcon på vären skall aflägga ett besök Petersburg. ENGLAND. IDet trontal, hvarmed parlamentet öppnadess, förehgger uu 1 sin helhet, men är sv maxt och tärglöst, att vi ej behötva återgitwva dera! mera, än hvad redan för längesedian bli.vit genom telegram bekant. Lycklig den nation? — utropar dock Times -— hvars årsböcker äro tråkiga, och lycklig den tid, då ett kongl. bådskap icke väccker nytikephet! För toli månader sedam befuuno vi oss icke i ct så lyckhgt lägre? 7Parlamentet?, anmärker Times vidare, ?haar ingenting annat att göra, än att votera buadgeten så iort det anständigtvis kan, av förmnya de bills, som mäste förnyas, att af sluuta de privata angelagenheter, som måste ofgoöras, att väcka de motioner och hälla de tal), som äro oundvikliga, för att tillförsäkra ig: avhang vid valen, och bör derefter upplössas tillräckligt tidigt, för alt man må kuv na få slut på valen under de långa dagw som föregå skörden. Programmet klingm mycket inbjudande och vare det långt ifrån 085 all påsta, alt det icke skall bokstafligen Ibringas tull utförande.? Romersk-katoska kyrkans primas i E land, kardinal Wisemun, hur aflidit. H: vur en på sm plats lämplig man, lärd och lälskare uf de sköva kousierva. Helt nyh gen hade han lagt sista handen vid ett tie Jekters melodrama, som bestämts till uppförande i enskilda kretsar och fått titeln The Rose of Rosenberg?. för närvarande utkomma inom Storbritennien och Irlund 1271 tidningar, hvarw 944 i E:eland, 41 i Woles, 140 i Skotlaud. 1532 på Irlsnd och 14 på de wudre britisk: öarrne. Dugbladens avtsl uppgår i Englano vll 48, är 1 Wales 1, i Skoiland 11, på Irlentd 12, på de smärre öarne 1, eller inulles 73. Ar 1856 utkommo i det förena de komungariket 799 tidnin ar, deraf 37 dagblacd. ?Magasinernas? antal är 554, bl ou dem ej mindre än 208 af religiöst innehåll, Alt den uflidnue kap en Speke, upptäckaren af cden stora eqvatorialska insjön ?Victori Nyonza? i Afrika, skall i England reses ev nivunessto Reformföreningen i Leeds har beslutit att gemom en depuiation anhälla hos grefve Rus -ells äldste son, viscount Amberley, på grund at hans sednast hållna liberala in) vör nödvändigheten al valrattens utsträckning, att få uppställa honom vid de stundarde valen som kondidat för Leeds. En twkisk flona är för närvarande i Entland på betök och beger i Portsmouth, der amirvlen Edhem Pascha gitvit en cowe om bord med duns. Så vidt man vet, är de: törsta gårvgen ett al haltmånens flagga ölversvajudt krigsskepp varit skådeplatsen för den profewidriga inrättningen af en blandat dans, Svmuel Gregson, parlamentsledamot för Lamcaster, har uflidit, sedan ian ännu dugem förut suttit på sin plats i underhuset. De liberala ha i honom förlorat en infly telsserik partivän. Hr Gregson var förut cheef för det stora ostindiska huset Gregson (Comp. och president för East India and Chiina Association. Han hade med kort afbrobtt representerat Lancaster sedan år 1847. EEnligt den officiela redogörelsen var entaleet af da ntvandrare gom under färldet nc