— Heasligt dödsfall. Från Linköping skrifves den 15:de i Östg. Correspondenten: Ett hastigt och oförmodadt dödsfall har här virckt en viss uppmärksamhet. Sistiidne söndag på e. m. begaf sig bryggaren H. Weis med hustru samt några vänner ut på ett litet slädpart; till Bergs gästgifvargärd, en mil från staden. Då de på aftonen återvände och sällskapet skil des åt vid hemkomsten till staden, hvar och en för att begifva sig till sitt, och hr Weis tog med hustru vägen till sin bostad, Sandbäcken, belägen en liten bit utom staden, steg fru W. ur slädan af truktan för vägens ofarbarhet. Hr W. fortsatte emellertid färden, tflemnade hästarne och återvände derefter till fots fram för att möta hustrun. Kommen en bit på vägen, hör han ett nödrop. påskyndar sina steg och hinner fram till henne, då hon med ropet jag dör! falleri hans armar — död i samma ögonblick. Sådan bars hon hem. Fru Weis var temligen fet till sin kroppskonstitution samt hade ett dibarn. Man ser dödsorsaken i den skarpa vinteroch aftonkylan.