— Rasande varg. I Helsingfors Dagblad berättas följande: Ett hemskt marknadsäfventyr upplefde en mängd allmoge från Heinjoki kapell, då den kom inresande till Wiborgs marknad. Vid pass en mil från staden mötte först några slädar en varg, som måste hafva varit galen. Den rusade emot den främsta hästen, och då körsvennen skyndat till, för att skydda sin häst, på denne, som blef illa ritven i ansigtet. amma missöde hade följande slädans häst och karl och desslikes de efterföljande, hvilkas hästar blefvo sårade och nägra af körarena jemväl undfägnade med större och mindre skråmor. Ifrån att först hafva tagit vägen åt staden, vände odjuret nu om och lunkade i motsatt riktning, hållanae sig till landsvägen som leder till Heinjoki kapell. Efter att under sträckningen al en mil hafva anfallit alla vägfarande, kom vargen omsider till Kääntymä by och fortsatte här sina mordiska idrotter emot några på en gård betande hästar samt derefter emot ett par svin, hvilkas egare, utan attibrådskan ens haiva försett sig med något tillhygge, skyndar att skydda sina hotade husdjur. Vargen rusar då genast på honom, sargar honom svårt i ansigtet och vänder sig derpå emot den sårades hustru, som skyndat mannen till hjelp, och klöser henne i ansigtet. Detta, som tilldrog sig midt i byn, hade ur granngårdarne ditlockat fyra karlar, af hvilka tvenne beväpnade med bössor. Så snart desse närmade sig, rusade vargen emot den ena af skyttarne, som gick främst. Denne skulle då aflossa sitt skott, men bössan klickade, och urståndsatt att försvara sig på annat sätt, slungade han odjuret, som, huggande med tänerna i det närmaste föremål, fått boösspipan i halsen, med såd n kraft åt sidan, att det tumlade i snödrifvan, hvarifrån det likvisst snart åter reste sig för att förnya sitt anfall, men träffades i detsamma af den andra skyttens väl riktade kula, som genomborrade hufvudet och sträckte djuret liflöst till marken. Af de sårade munpiskorna, som ryktesvis uppgifvas till 9 å 10, äro tvenne intagna å Wiborgs lasarett och fyra hafva sökt hjelp hos provincialläkaren, men sedan såren blifvit brända åter begifvit sig hem. Antalet hästar, som blifvit bitna af vargen, skall utgöra omkring trettio, af hvilka de flesta varit under veterinärläkarens behandling; men att menni skorna eller hästarne skulle kunna räddas, torde knappt stå att hoppas ifall djuret varit rasande.