Aftonbladet – 9 februari 1865, sida 3

Staal. Turu var act taget T0OTULE Vittnet. Det vet jag icke; jag ser blott efter när skilnaden är allt för stor. Domhafv. Hvarföre framställer hr Staaff dessa frågor? Staaff. Emedan olikheten i uppgifterna om tiden synas utvisa, att klockorna vid stationerna gå olika, och emedan jag önskar veta om så äfv.n var förhållandet ifrågavarande dag. Domhafv. Plägar det vara stor tidsskilnad mellan uren? Vittnet. 2, 3 å 4 minuter, utom då de stått af kölden. Staaf. Huru länge har vittnet varit konduktör? Vittnet. Alltsedan södra banan öppnades. Jag har förut varit konduktör på malmölinien. Löjtnant Bergström upplyste, att klockorna vid Nässjö och Sandsjö ganska ofta skilde på 3 minuter samt att kölden inverkade mer på det ena än på det andra uret. Löjtnant Rosentvist. Hvarje dag, då signal ifves från Malmö eller Göteborg, ställas alla lockorna, och detta var redan gjordt den dagen. Löjtnant Beraström förmälde, att stationsuret vid Sandsjö brukar ställas efter Malmö tid, stationsuret vid Nässjö efter Göteborgs tid (dessa stationer ligga inom olika distrikter), att tiden längre fram på dagen regleras mellan stationerna. Denna dag var klocian vid Nässjö ställd efter Göteborgs tid, men öfv:r Jönköping eller Falköping, och någon obetydig tid går bort genom telegraferingen, då det ej telegraferas direkte. Från Malmö kom i1enna dag telegrammen sednare på dagen. öjtnant Bergström upplyste vidare, att det händer, att Malmöoch Göteborgstiden skiljer på 3 minuter; Malmötiden är vanligen något före, tilläggande löjtnant Bergström, såsom bevis för, att klockorna vid Nässjö och Sandsjö denna dag mäste ha gått rätt, att extratåget afgått från Nässjö kl. 8,52, och att telegrammet härom kommit hr Knochenhauer vid Sandsjö tillhanda också kl. 8,52. Restauratören Pettersen hade icke vetat af något extra tåg. Han hade sutit uppe i ett vindsrum, då han såg röken åf ett lokomotiv. Han hade äfven hört signaler, hvarpå han begaf sig ned. Hr Staaf. Hur länge hade ordinarie tåget stått vid stationen, innan sammanstötningen skedde? Vittnet. Det vet jag icke; men extra tåget kom för tidigt.? Domhafv. Hur vet vittnet detta? Vittnet. Jo, det kom för tidigt, då ordinarie tåget ännu ej var gånget. för öfrigt hade vittnet sett stationskarlarne springa mot vexeln, och trodde att en af dem hunnit bortemot pumphuset. Allmänna åklagaren frågade vittnet, om det vid något tillfälle hört Riex säga: Jag skall visa att jag kan köra sönder grindar?? Härtill nekade vittnet, men uppgaf att han i enrum frågat Riex, hvarföre han icke stadnade tåget, då Riex skulle svarat, att det gick för fort, så att han ej kunde det. samt på vittnets fråga, hvarföre han ej backade, skulle sagt, att han fruk tat att lokomotivet då skulle gå sönder, äfvensom att han för öfrigt ej trott, att det fanns några passagerare i de eftersta vagnarne.? Extra stationskarlen Ola Olsson (åberopad af Knockenhauer), uppgaf, att han skulle hört Riex säga, att han skulle köra, så att vagnarne hoppade på railerna, hvaremot Riex med synbarlig förvåning öfver uppgiften svarade: Något dylikt har jag aldrig sagt.? Domhafv. När skedde detta? Olsson: Någon gång i somras. , Domhafv. Har vittnet intet annat att upp: ysa? Olsson. Nej. Domhafv. Har trafikstyrelsen något att tilllägga? Med anledning af denna fråga, anhöll intendenten Frykholm att få uppläsa ett bref från en af passagerarne på ordinarietåget, fabrikör Almström fran Stockholm ), adresseradt till generaldirektör Troilius och rörande hr Almströms uppfattning af den sorgliga tilldragelsen. Hr Staaff bestred brefvets uppläsande, så framt hr Almström ej af trafikstyrelsen åberopades såsom vittne, i följd hvaraf hr intendenten afstod från sitt yrkande om uppläsningen; nu i ett längre skriftligt andragande, afgifvande trafik-. styrelsens förklaring i målet. Ref. blef icke i tillfälle att erhålla afskrift deraf; men andragandet innehöll i hufvudsaken hvad som blifvit anfördt i det af generaldirektören Troilius sednast till civilministern ingifna memorial, hvilket stått intaget i denna tidning. Häri yrkades, att Riex måtte kännas skyldig godtgöra all den skada å materielen, som genom sammanstötningen förorsakats, enligt framdeles blifvande utredning. Hr Staaff anhöll härefter, att Riex, som redan suttit häktad i 6 veckor, måtte på fri fot försättas, helst hans brott, enligt den nya strafflagens bestämmelser, ej vore af den art, att han ansåg honom kunna i häkte hållas, samt anförde muntligen till protokollet, efter en skriftligen uppsatt promemoria, som sedan till domhafvandens ledning vid protokollets uppsättande på hans begäran till honom öfverlemnades, följande: Redan i sex veckor har lokomotivföraren Riex hållits häktad såsom vållande till den beklagansvärda olyckshändelse, som utgör föremålet för nu fortgående ransakning. Då han nu ånyo framställer sin begäran att blifva å fri fot ställd, stödjer han detta sitt yrkande på det såsom han hoppas under ransakningen redan ådalagda förhållande, att ollyckshändelsen. förorsakats af sådana omständigheter, hvilkas undanrödjande icke varit af hans åltgärd beroende. Jag går nu att; med den kännedom i saken jag hittills utan tillgång till rättens protokoll unnat förvärfva, söka utreda detta och måste dervid tillse hvar de verkliga orsakerna till den skedda skadan äro att söka. . Enligt 2 tjenstgöringsreglementet vid statens jernvägar skolia de föreskrifter jernvägsstyrelsen utfärdar, äfvensom förmäns order af alla noga hörsammas ocih åtlydas. Stationsinspektoren Bergström har wid det af trafikintendenten å Nässjö hållna förhör sjelf uppgilvin att han till åtlydnad aftelegrrafordres från trafikdirektören medelat Riex tidtarbell för ett extra godståg, som skulle afgå 20 minuter efter det nedgående ordinarie blandadee tåget N:r 29. I följd häraf hade ock Riex vidtagsit de åtgärder, som på honom ankommo; men då tåget varit färdigt att afgå, hade stationsinspektoren förmärkt att åtskilliga signalefekter saknats och måste hemtas, så att ett uppehåll af 5 minuter uppstått. Stationsinspektoren skall då hafva för Riex pekat på stationsuret och, upptagande sin egen klocka till jemförelse dermed, tillsagt Riex hvad tiden var och att han skulle hålla sig 20 minuter efter det ordinarie tåget. Väl har sedermera stationsin spektoren velat åt den sålunda Riex meddelade ordres gifva dem tolkning, att den endast afsett att angifva det minimum af tid, som Riex borde takttaga. Härvid förekommer dock att i sådant fall äfven ett naximum bort uppgifvas, emedan derförutan ordern ssaknat den bestämdhet, som enligt reglementet:s 1 kap. 11 är föreskrifven. Åt skilliga omständligheter visa också ovedersägligt, att ordern i enliighet med ordalydelsen verkligen afsett att Riex sskulle hålla sig just 20 minuter efter tåget. . ons I sin första offficiella rapport till hr civilmininistern yttrar clhefen för statens jernvägstrafik, att extratåget sskulle erhålla bestämd föreskrift att afgå från och ankomma till alla stationer 20 minuter efter ordinarie tåget, och trafikdirektören har i sin order anbefallt att extratåget, som först var utsatt redan till den 19 December, men sedan bestämdes till den 23, skulle afgå från Nässjö med särskildt förbehåll, att det skulle gå 20 minuter efter det ordinarie. Sjelfva det förhållande, att stationsinspektoren under ett samtal som, enligt hvad vittnet Sjöberg intygat, börgp a Id TA HR lat KA ll minaitt CATE