Aftonbladet – 4 februari 1865, sida 2

yvuUuUu DPevalt RKBOUHNUHURTIT UTSE SVSIE2IE UU be Centralkomiten för representationsreformen. esse seen Jordbrokare petition i tullfrågan. Till finansdepartementet har i dag blifvit nlemnad ännu en petition i tullfrågan. Den ör dock på intet sätt förblandas med de etilioner i protektionistisk syftning, som nkommit från en del jordbrukare, hvilka ått af protektionisterna förleda sig att two. let jordbrukarnes intressen och prote.tioniternas äro solidariska. Den här ifrågavaande framstäliningen, härrörande från Skå es förnämsta jordegare, har en alldeles motsatt syftning. Den begär visserligen, äfven den, likställighet för jordbruk med ölriga näringar med afseende på tullagstiftningen, men vill vinna den på den enda naturliga och förnuftiga vär som finnes, nemligen derigenom, att tullagstiftningen blir sädan, att landets jordbrukande betolkning ie e betungas med tullsatser som fördyra såväl landtmannens lefnadskostnader, som kostnaderna för brukningen af hans jord. Petitionen har följande lydelse: S. A. K. PUndertecknade, jordbrukare och industriidkare, som ej utan bekymmer erfarit huru landets modernäring, jordbruket, tryckes af flerfaldiga bördor, hvilka, jemte eu hårdt!s klimat, i hög grad för den svenska jordbrukaren försvårar en fri täflan med hans under ett blidare luftstreck 1 flera hänseenden mera lyckligt lottade yrkesbröder; men som för vår del ej betvifla möjligheten af denna tätlan, såvida de hinder tör jordbrukets fria utveckling, som kunna undan: rödjas, blifva borttagne, och såvida detta yrke fortfarande tår förblitva i åtnjutande at de kraftiga åtgärder till dess befrämjande, som regering och ständer, af omtunka tör landets välständ, egna detsarkma — hafva, i hvad som rör tull-lagstiftningen, ansett sig böra, då fråga om utarbetande ar förslag till en ny tulltaxa uppstått, i underdånighet fästa Eders K. M:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att en massa af för jordbrukaren vigtiga artiklar äro i fäderneslandet belagda med en mer eller mindre hög tull, och blifva sålunda för honom fördvrade, ehuru de alster som han frambringar få tull fritt införas. De artiklar, om hvilka dessa förhållanden gälla, äro hufvudsakligen följande: a) Födoämnen, såsom salt, sill och öfriga fiskvaror m. fl. t) Gödningsämnen, såsom benkol, avafvelsyra, saltsyra m. tl. c) Lysningsmedel, såsom oljor, fotogen, iran. stesrin och ljus. d) Vigtigare hushållsartiklar, såsom såpa, tvål, glusvaror, porslin, krukmakaregeds, tagel, yllemauttor, filtar, täcken, knitvar, saxar, möbler, vaxduk m. fl. e) Beklädnadsmedel, såsom färdiggjordr kläder, skodon, hauer, handskar, bomullstyger, silkesvaror, sysilke, alla yllevaror, kuutschukoch guttsperka-arbeten, knypplade och stickade arbeten, skinn och läger. I band, knappar, nålar m. fl. f) Artiklar i och för kunskapers spridande. såsom papper, pergament, boktryckarestilar, T pennor, bläck, trycksvärta, lack m. fl. g) Artiklar i och för helsovården, såsom miI neralvatien, m. tl. h) Åkdon, såväl vagnar som slädar. i) Jernarbeten, gjurna och smidda, samt Jarbeten i allmänhet: filar, liar, sågar, och Tlönhiga verkiyg, fiskkrokar, kedjor, cisterner m. fl. : ok) Metallarbeten af koppar, zink, messing I m. fl. ar alla slög. 1) Handtverkeriarbeten, såsom sadelmakare-, I repslagare-, snörmakare-, snicksare-, svarfvare-, krukmakaresamt hattmakare-, skomakare-, skräddare-, handskmakarem. fl. m) Diverse artiklar, såsom stenukolstjära, I terpent n, krut, flera färgstofter, m. fl. Under dyhka förhållanden, och då dess utom en stor del af ofvannämnda artiklar ej kunna utgöra föremål för någon tillverkning inom landet, under det att tullen å dem onekligen bidrager till att i ej rings grad fördyra såväl landtmannens lefnadsI kostnader. som kostnaderna för brukningen uf hans jord — våga undertecknade — iuilt öfvertygude derom, att, med undavtag at lägre, . k. finsnstullar, hvilka afse att på ett ändamålsenligt sätt bereda staten en nö dig inkomst frän tullverket, för rågra lå mera allmänna konsumtionsartiklar, dels jullkomlig tullfrihet, dels låga tullsatser å alla de artiklar som tlandtmannen förbrukar, skulle i högre grad befrämja jordbrukets utveckI ling, och bereda detsamma en någorlunda likställighet med landets öfriga näringar, hvilka erhålla alla jordbrukets alster så billiga som möjligt — i djupsste underdånighet anhålla, det Eders K. M:t täcktes 1näså der anbefalla den komite, som blifvit nedsatt i och för utarbetande af förslag till en ny tulliaxa: -, Sv hal SA vilke. , a alt vid nämnde förslags uppgörande, fästa ett rättvist afseende vid jordbrukets behof. e och söka att bejria vär modernäring frän N alla de bördor som genom nuvarande tull lagstiftning blifvit lagde på densomma. rf! Vi skuile visserligen baiva tvekat att ina!för Eders K. M:t frombära ett enda yrkes karaktig och lik bror din. Du var långt säl bli gå bl; af Ci C B he st fr A b k