Aftonbladet – 1 februari 1865, sida 3

ytterligare 250 rår till inköp af böcker, inventarier m. m., samt att derjemte måtte afsäitas en förlagssumma af 100 rdr, att såsom premier utdelas åt flitiga och dugliga elever, således tillsammans för deve likasom landstingets skrifvelse, angående ätA gärders vid:agande för tiskeriötvvrenskom melsernas ötvervakande. För befrämjande al skogshushållningen beslöts att ytterligare antaga en under lä Tnets nuvarande skogsförvaltare, jägmästaren I Wilke. stående skogsförvaltare, med ettarI vode af 1000 rdr årligen. Med anledning af skrifvelse från civildeartementet om åtgärders vidtagande af husvällningssällskapet för att samla statistiska uppgifter till fullständiga femårsberättelser, angående jordbrukets tillstånd i länet, anslogs: på en gång 2000 rdr rmt, hvilka ställI des till förvaltningsutskottets disposition tör l ändamålet. I Förslag till utgiftsoch inkomststat förl I det kommande året föredrogs härefter, upp) tagande inkomster till 10.450 rdr rmt samt utgifter till 11.550 rdr, skolande bristen för året fyllas genom å:skilliga utestående fordringar, som sällskapet hade. Sedan K. M:t genom kungörelse den 11 Oktober 1864, angående rätt att hafva grind å allmän landseller häradsväg, anbetallt k. befallnipgshafvande att bestämma hvil ken tid af året de grindar öfver alimän landsoch häradsväg, som tå bibehållas, skola hållas öppna, hade k. befallningshafvande anmodat sällskapets förvaltningsutskott att, efter sällskapets hörande, meddela utlåtande om den tid, som i berörde hänseende lämpligen kunde, med hänsigt till lokala förhällanden i de olhka delarne af länet, bestämmas; och hade utskottet tillstyrkt, att tiden derför skulle bestämmas från den 15 Oktober till den 1 pålöljande Juni. Dess utlätende understöddes at gretvarne Wirsn och Björnstjerna samt hr Odelberg, på den grund att de ansågo detia gom skulle förekomma det nu rådande svältfödningssystemet, hvaremot åtskilliga talare, kammarherre Puykull, baron A. Hermelin m. fl., på anförda s-äl, talude för en inskränkning i tiden, åtminstone tillsvidare. Förvaliningsutskottets försleg segrade emellertid, dock först efter votering, som utföll med 32 ja mot 6 nej, hvilka sednure röstade för inskränkning i tiden från den 1 November till den 1 Moj. Med anledning af intordradt utlåtande, rörande landtmäterisaxan, hade af sakkunnig person ett sådant blifvit uppsatt. Vid föredragning deraf tvillkännagålvo brukspaår en summa af 600 rdr. Detta bifölls! vara ett steg iramåt i jordbrukets intresse, ! tron Tamm och justitiekunsleren v. Koch att de hyste betänkligheter vid att med sina röster bifalla detsammu, då utlåtandet rörde en ytterst vigtig fråga, hvarom de icke varit i tilltälle att taga nödig kännedum, för att deröfver kunna yttra sig. Intendenten Juhlin-Dannfelt anwälde, aw utlätande äfven blitvit i samma ämne infordradt af landtbruksaksdemien, och hemställde, om det icke kunde uppdragas åt länets törvaltningsutskott att gemensamt meddenna yttra sig i denna ang-lägenhet. Med anledning deraf beslöts att öiverlemna saken till utskottets vidare ätgörande. Härefter föredrogs förvaltningsutskottets utlåt :nde rörande tull-lagstiftningens inflytande på jordbruket. Anlednivgen ull deua bevänkande var den, att grefve Wirsn vid föregående vintersammanträde hade väckt en motion i syfte att få den frågan närmare u:redd. Till denna motion hade hr vdelberg fogat ett amendement derom, att försleg ätven måtte framställas af förvaltningsutskottet huru och på hvad sätt de vådor, som det u rådande tullsystemet framkallat, skulle kuuna förebyggas. Saken öfverlemnades af förvaltningsutskottet till en komite, mellan hvilkens ledamöter dock så striviga åsigter yppades, att de delade sig i tvenne skilda somitter. Till den ena, som förfäktade prohibistiska syften, hörde kongl. sekter Odelberg, baron A. Hermelin och kapten C. G. Hierta, samt till den andra komitån : kammarherre Paykull grosshandlaren Cervin och brukspatron Tamm, Den förstnämnda komitens utlätande, som nu föredrogs, i akt och mening att genom den få ett uttryck för de närvarandes opinion, talar om det finansiella betrycket i landet, synnerligen för landtbrukaren, om den klagan som föres i alla landsändar, lagsökningarne, utmätningarne och fallissementen och vill ej åtagasig att utreda oOrsakerna till det onda, men dock i ämnet göra sina betraktelser. Utskottet anmärkte den stegrade hägen för vällefnad och förbrukning af utländska öfverflödsvaror, kreditens anlitande för stundens kraf under förespeglingar om framtida fördelar. Jurdbruket. heter det, skötes förvändt och summan af afsättliga produkter ökas obetydligt. Geuom att jordegendomar köpas utan penulngar slegras egendomsprisen; älvenså dagsverksprisen; penningarne äro dyra och laudtbruksprodukterna betalas lågt. Orsakerna till detta onda söker utskottet i den ckonojs miska och tullagstiftningen, i hypoleksföreningarne, som ej upplåna sina penningar inom landet, utan i utlandet, hypoteksvärdets å egendomarne onaturliga uppdrifning för erhållande af större beläninasrätt, stasens kontraherande och indragande af jernvägslån, hvarigenom utvägarue lättas alt använda penningar på utländsk lyx, samt slutligen i den öfverdrifna exporten af hafre som göder England med värt eget lands utarmande. Som emellertid åskilliga medlemmar af utskottet uttalat en från pluraliteten afvikande mening, ville utskottet ej föreslå några åtgärder, utan endast uttrycka sin önskan och förhoppning, att rikets ständer måtte tå följderna af det på sednare tiden gällande systemet för sig klara. Mot dessa åsigter hade den andra komiins ledamöter reserverat sig, grosshandlaren Cervin i ett längre skriftligt anförande i alldeles motsatt syfte. Hr Tamm deremot ansåg, att bäda parterna gått till ytterlig-1 heter, som hvilade på fixa idter och öfver-k pända teorier, och troddatt man borde söka en medelväg dem emeHan, förmälande för öfrigt hurusom den komite, han tillhört, icke beredts tillfälle at: sammanträda,