Aftonbladet – 31 januari 1865, sida 1

NÖNSER emottagas å Aftonbladets båda AnnonsM, Aftonblads-tryckeriet, Munkbrogatan n:o 8,1 STOCKHOLM den 31 Jan, Då vi förmoda att större delen af våra läsare i hufvudstaden redan tagit kännedom af den märkliga i flera tidningar meddelade skrifvelse till K. M:t om beredande af ökadt utrymme för de kyrkliga gudstjensterna i hufvudstaden?, som Stockholms stads konsistorium nyligen aflåtit, vilja vi blott i minnet återkalla några hufvuddrag af detta yttrande, som i morgon kommer att hos stadsfullmäktige behandlas. Konsistorium anmärker det missförhållande, som eger rum emellan antalet kyrkor och innevånare i hufvudstaden samt huru det förra minskats (i det att Riddarholmskyrkan år 1807 blef för vanlig gudstjenst tillsluten), under det att det sednare mer än fördubblats. För Stockholms mer än 120,000 invånare finnas nu i kyrkorna blott omkrin 15,400 sittplatser och 10,000 ståplatser. Då härtill kommer att templen numera besökas flitigare än förr, så föreslår konsistorium dels att 2:ne kapellbyggnader, beräknade att rymma 2 å 3000 personer skulle uppföras, den ena på Södermalm vid gränsen af de båda stora församlingarne i denna förstad, och den andra å Ladugårdslandet, i den trakt, der denna samt Jakobs och Johannis församlingar beröra hvarandra. Vidare borde på Djurgården en större kyrka uppföras samt Clara och Johannis kyrkor utvidgas och ombyggas. Det är ett länge insedt och synnerligen tänkvärdt missförhållande, hvarpå konsistorium bär fäster uppmärksamheten, och det kan icke betviflas att något måste göra att afhjelpa detsamma. Det finnes knappt någon kommun i riket, i hvilket gudstjenst lokalerna erbjuda ett för folkmängden så otillräckligt utrymme som i Stockholm. Samtlige de 1 Stockholm varande 21 kyrkor och kapeller innehålla sittplatser (och andra platser böra knappast tagas i betraktande) för knappt 13 procent af folkmängden, då man i England och Wales, såsom norin för behofvet af utrymme i de till gudstjenst egnade lokaler, antagit sittplat. ser för 58 procent, och då Skottland lärer erbjuda sittplatser i kyrkor, kapeller och bönehus för 63 procent af befolkningen. Ehuru således det uppgifna behotvet af ökadt utrymme för den kyrkobesökande befolkningen är ovedersägligt, kunna vi likväl ingalunda fila det af konsistorium till K. M:t framställda förslag, deri äfven hela denna angelägenhet blifvit nog ytligt behandlad. Då våra nuvarande kyrkor här i staden påtngligen lemna alltför inskränkt utrymme, hvilket söndagligen bevisas deraf att, så snart någon värderad predikant uppträder, äfven de största befinna sig alldeles otillräckliga; så vore det alltför oklokt att ånyo uppbygga gudstjenstlokaler af samma ringa storlek. Då man vet att mången af de större kyrkorna i andra hufvudstäder rymmer 10,000—17,000 personer, anse vi att de få nya kyrkor, som kunna komma att här upplöras, icke böra vara mindre, än att de kunna lemna åtminstone 5000 personer tillträde. Vi förstå icke heller, huru konsistorium tänkt sig dessa föreslagna kapellbyggnader, som skulle rymma 2 å 3000 personer, men likväl ?kunna i mycket enklare stil än de gamla hufvudkyrkorna uppföras?. Att uppbygga så ansenliga kapeller af trä skulle icke vara rädligt, och vill man uppföra dem af sten, så kunna de svårligen ästadkommas i enklare stil, än den de nuvarande för en hufvudstad nog simpla kyrkorna förete. Har man då hunnit till en byggnad för 3000 personer, så kan det föga föröka kostnaden att gifva densamma ett något större omfång. En väsentlig grund till det framställda förslaget att uppföra kapellbyggnader, i stället för kyrkor, synes vara någon farhåga för de stora pastoraternas delning, hvarföre man äfven föreslagit att gudstjensten i de a lokalerna skulle besörjag af kapellpredikanter, som Xanses vara i samma embetsställnmg som komministrar?. Men en sådan anordning kunde rätt väl låta sig förena med större gudstjenstlokaslers uppförande; och förslaget att låta genom en mindre anspråksfull och kostsam personal ombestyra de kyrkliga förrättningarne är så godt, att vi skulle önska att det måtte i en icke alltför aflägsen framtid blifva tillämpadt äfven inom de nuvarande församlingarne. Vi se verkligen icke något bin der för att religionens läror skulle kun: förklaras lika väl och med lika nit af prestman med 3—4000 rdr som 8-—13,000 rdrs inkomst, hvilken sednare man nu som bäst håller på att i åtskilliga församlingar här i staden fastställa såsom nödvändig för kyrkoherdens Xanständiga bergning?. Under det vi sålunda hysa den åsigt, att det skulle till föga båta att ånyo bygga nägra små kapeller, anse vi oss likväl böra derjemte förklara, att äfven under nuvarende förhållanden ett och annat kunde göras för att bereda allmänheten större utrymme. Hvar och en som gifvit akt på freqvensen i de olika kyrkorna, vet ganska väl att, under det en eller två, 1 hvilka mera omtyckta prester predika, äro öfverfulla, de öfriga deremot stå till större delen folks toma. De få på det ena eller andra sättet framstående predikanter vi ega, draga folkströmmen med sig; och de må predika i de största kyrkorna eller på fattighus och i bönesalar, ötverallt der de u piräda är rummet för deras åhörare för trångt, under det att hos mängden af andra predikanter sr amet alltid är mer än tillräckligt. Detta förhållande kan icke förändras genom att bygga en eller par nya kyrkor, allraminst om dessa blefve små; hvaremot, om större hvocdes. alla de sam villa hära dagca