Aftonbladet – 26 januari 1865, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. — Äfventyr i en varggrop. Ett egendomligt äfventyr inträffade julaftonen uti Piittola by af S:t Michels socken i Finland. I en varggrop, som veterinärläkaren Möller der inrättat, hade fallit en stor varghona. Ett par karlar och några qvinnor vandrade dit med spjut och såstänger, för att taga lifvet af den. En af karlarne stötte efter den med sitt spjut. men detta lyckades icke bättre än att spjutet gick förbi och mannen föll hufvudstupa ned i den ett par famnar djupa gropen, mot hvars steniga botten han slog sitt hufvud, så att han svimmade. Vargen sprang i förskräckelsen flera gånger öfver mannen, utan att dock göra honom något förnär. Nu var det slut med leken, tilldess en annan af karlarne klättrade ned i gropen och hjelpte upp sin kamrat, hvarefter de gjorde slut på vargen. — Folkmängden i Europa. Uti en engelsk tig ning uppgifves att Europas folkmängd uppgår till omkring 327 millioner själar. De stående armåerna utgöra 4,700.000 man och till deras underhåll behöfves en årlig summa af 1800 millioner rdr. — De egyptiska pyramidernas ålder. Mahmud Bey, vicekonungens af Egypten astronom, har nyligen offentliggjort ett anmärkningsvärdt arbete om pyramidernas ålder och deras förhållande till stjernan Sirius. Sedan han af den aflidne vicekonungen fått i uppdrag att noggrannt undersöka dessa jättemonumenters läge till väder streck m. m.. har han omsorgsfullt studerat dem Han har funnit den stora pyramidens bas vara 231 måtres i qvadrat, och dess höjd 146 metres 40 centimtres. Häraf töljer, att sidorna bilda en vinkel af 51 grader 45 minuter mot horizonten. Samma lutningsvinkel finnes hos alla tre pyramiderna i Memphis och utgör i medeltal 52 grader. Denna nästan lika lutning i förening med den omständigheten, att alla pyramiderna och öfriga grafmonumenter i Egypten äro uppförda i noggrann riktning efter de fyra väderstrecken, tyckes antyda, att ett visst förhållande måste fin nas mellan dem och stjernhimmeln. Mahmud Bey har funnit. att stjernan Sirius, då den passerar Gizehs meridian, kastar sina strålar nästan lodrätt på pyramidernas södra sidor. Den egyptiske astronomen har på grund häraf för några århundraden be: äknat de förändringar i ställning, som dagjemningspunkternas tillbakaskridande underkastat denva planet, och har kommit till det resultat att Sirii strålar 3300 år före Kristi födelse måste ha fallit lodrätt på pyramidernas södra sidor. Enligt astronomiens grundsatser är en stjernas verkan störst, då dess strålar falla lodrätt på ett föremål. Om man således, an märker Mahmud Bey, antager hypotesen, att py-. ramiderna blifvit uppförda för tre tusen år sedan, kommer man till visshet om, att man med upp: såt gifvit deras sidor en lutning af 52 grader mot horizonten. Man ville tydligen, att de skulle lodrätt belysas af den vackraste stjerna på firmamentet, hvilken då var helgad åt guden Sothis. Pyramiderna äro grafmonumenter, ställda umder beskydd af denna gudomlighet (Toth Arubis). Beräkningen 3300 år öfverensstämmer på ett öföfverraskande stt med Bunsens kalkyler, enligt hvilka Cheops skulle ha regerat i Egypten 34 århundraden före vår tideräkning. — Jan mindre pengar, desto flera uyårsgåfvor. Det är, såsom bekant, i Frankrike på nyårsdagen som det allmänna utbyte af presenter eger rum, som hos oss försiggår på julattonen. Man har gjort den anmärkningen, att i år, oaktadt penningbristen, icke märkts någon minskning i sgåfvornas antal, snarare tvärtom. En fransk ttare har i en skämttidning gifvit följande a förklaring på detta fenomen. En al mina vänner, fabrikant till yrket, förklarade mig på fom minuter hela nyärsdagsmekanismen, säger den franske journalisten. Han visade mig med fakturan i hand, att ju mindre penningar man har, desto mera nyårsgåfvor ger man bort. Se här hans resonnemang: ni skall få se så enkelt det är: