Aftonbladet – 26 januari 1865, sida 2

?Jo jo men! Hur slår mjölnarn sig ut derborta på Qvarnebäcken, sedan gumman gick, bort? Åh, det hänglar sig fram. Jag har här så godt husbondtolk och så gör son min e:t litet rännande till mig då och då; så det slarfvar sig fram, gudskelof! — Många tack, farväl ! Hvilka kallar Anna Slögren onda englar?? ?Dem, som icke efter skaparens ändamål använde sina krafter, utan altföllo från Gud och, skiljde ifrån honom, förblifva i evig olycksalighet.? ?Känner du, hvad det är att hafva en död tro?? ?Det är att, utan bättring och omvändelse till Gud, tillegna sig tröst af Guds nådelöften.? Hvad är att missbruka Guds namn?? ?Det är att med lättsinnighet föra Guds namn på tungan, tala om Gud utan vördnad, bedja honom utan andakt, höra hans heliga ord utan uppmärksamhet eller det förtyda — detta folk nalkas mig med sin mun och hedrar mig med sina läppar, men deras hjerian äro längt ifrån mig.? ?Nu kan Anna få gå bort och i ensamhet begrunda Jetta. — Tyst derborta!? Ett starkt fnysande, hviskande och skratande hade börjat derborta bland ungdomarne, så snart Slögrens-Anna började bekänna sina synder. — Kyrkoherden såg allvarsamt bort till dem, men fortsatte förhö!et med någon annan, som kanske var stur! are i sin kristendom, fast mindre stark i in kristeudomskunskap, tills han slutligen teg upp och gick till det dukade bordet . lerinne i den andra stugan, hvarest för hoiom och nägra andra hedersgäster, riks-i1 lagsman i Prestsäter var värd och söp gä-1l terna middagssupen till. t Margreta gick ut och in och såg så un-i erlig och förvirrad ut efter förhöret. Pre-t sg E k ten undvek hon att se i ansigtet, änskönt an ställde sitt tal till henne ett par gåner. Mäårge främmande bemärkte detta och