Aftonbladet – 25 januari 1865, sida 2

I sin framställning rörande det inländska telegramportot redogör styrelsen först ör resultaten af de tid efter annan införda indringarne i portosatserna. Det framfi gär af denna redogörelse, att det till 2 rdr bestämda medelportot befanns alltför tryckande för telegramvexlingen mellan närbejlägna stationer, så att telegramantalet derstädes minskades till omkring hälften af hvad det var förut. Det ännu gällande likformiga portot af 1 rdr 50 öre förmäles ha endast i obetydlig grad ästadkommit ett förmånligare förhållande. Under de år, då graderad poriotaxa tillämpades, utgjorde antalet af de telegrammer, som vexlades inom ett direkt afstånd at 25 geografiska mil, omkring 50 procent art hela den inländska korrespondensen, hvaraf hälften, eller tjugofem procent, afsändes inom ett afstånd at 10 geo grafiska mil. De teleerammer, eom 1862 (då portot var 1 rdr 50 öre) vexlades inom sistnämnde afstånd, utgjorde endast 10 procent af hela den inländska korrespondensen. Telegrafstyrelsen anser sistberörda förhål1 nde ådagalägga behofvet att, till förmån för telegramvexlingen mellan närbelägna orter, vidtaga någon ytterligare nedsättning i den nu gällande inländska taxan. Efter en redogörelse för sina äldre framställningar i detta ämne, yttrar telegrafstyrelsen slutligen: Den åsigt, att telegramportot borde rättas efter befordringsvägens längd, var i början temligen allmänt gällande inom Europas länder: men det derpå grundade taxeringssystem har Ukväl tid efter annan bli!vit modifieradt. sannolikt i anledning af de vidlyftigheter och svårigheter vid taxeringen, som genom ett alltför stort! antal zoner nödvändigt måste uppkomma. Sålunda har man i vissa länder af mindre omfång, t. ex. Danmark, Schweiz och Belgien. likasom i Sverge antagit ett likformiat inländskt telegratporto, utgörande i Danmark 60 skillingar 1 rdr 25 öre rmt) samt i Schweiz och Belgien 1 francs (— 22 öre) för enkelt telegram om 20 ord, och äfven i Norge, oaktadt landets betyd liga längd, tillämpas numera ett liktormigt porto at 30 skillingar (1 rdr rmt) för enkelt telegram af bögst 15 ord. Uti vissa länder af stor ut sträckning har man deremot väl antagit ett likformigt porto för den nländska telegrafkorres pondensen i allmänhet, men derjemte medgitvit lindring 1 portot för telegramvexlingen mellan närmare hvarandra belä ma orter genom antagandet af en eller två särskilda zoner med lägre portoafgift. Så utgör t. ex. numera i Frankrike portot för ett enkelt telegram i allmänhet 2 francs. men endast 1 trancs om det icke går utom departementet; och tör korrespondens inom departementet de la Seine, hvi!ket omfattar staden Paris. har portot nyligen blifvit ytterligare nedsatt till : francs, hvilken nedsättning derstädes medfört ett nära tio gånger högre antal telegrammer mot t. — Uti Preussen gällde intill äen 1 Okt. 1863 endast två portosatser, nemligen inom eti afstånd af 10 geografiska mil 8 siibergroschen ( 72 öre) och derutöfver 16 sgr (— 1 rdr 4å öre). men från sistnämnde dag är ett 3:dje portobelopp tillkommet. nemligen 10 sgr ( 90 öre), när atståndet är mellan 10 och 45 geografiska mil. För den inländska telegrafkorrespondensen gäller 1 Ryssland den brässelska zon-indelningen. med en afgift at 50 kopek för hvarje zon, och inom österrikiska kejsarstaten den hannoveranska zonberäkningen, med 8 sgr pr zon. Följaktligen är jemväl inom dessa vidsträckt : monarkier tele: gramvexlingen mellan närbelägna stationer gynnad genom ett billigare porto. Afven uti Stora Britannien, der de talrika telegraflinierna uteslutande tullhöra enskilda bolag. som tid efter annan förändra sitt porto med af seende å konkurrensen, gäller i allmänhet en graderad skala, till fördel för korrespondensen I mellan närbelägna orter. Systemet att göra en skilnad mellan korrespondensen till aflägsna eller till jemförelsevis 1 ärbelägna stationer, har medfört den dubbla för del att icke blott gynna rörelsen mellan orter. som stå i närmare beröring med hvarandra, utan ock att framkalla en sådan ökad korrespondens. att telegralverken icke lidit någon förlust genom den skedda portonedsättningen. Telegrafstyrel sen hyser den förmodan, att samma systems antagande för Sverges inländska telegramvexling skulle blifva af mycken nytta samt medföra stor belåtenhet hos allmänheten, hvilken, när portot är alltför drygt, ogemna vill, utom vid trängande behot, anlita ifrågavarande kommunikationsmedel. På grund häraf får telegrafstyrelsen i underd. tillstyrka, att, med bibehållande af det allmänna likformiga portot af 1 rdr 50 öre för enkelt telegram, afgitten för dylikt telegram måtte från och med nästkommande April varda nedsatt till 75 öre när direkta afståndet mellan afgångsoch adress-stationerna utgör högst 15 geografiska mil. med vanlig tillökning af s porto eller 25 öre för hvarje öfverskjutande antal af högst tio ord, så att t. ex. portot for ett telegram af 30 ord blefve 1 rdr rmt. Styrelsen anser 15 geografiska mil utgöra en billig medelväg vid bestämmandet af den särskilda zonens utsträckning, emedan man derigenom, på sätt bilagan litt. A utvisar, nästan utan undantag blir i tillfälle att äfven i sådana trakter af landet, der stationsorterna ligga aflägset från hvarandra, kunna för det lägre portot telegrafera till alla de kringligi gande, med hvilka de flesta affärsoch familjeförbindelser väl vånligtvis ega rum. Om deremot ifrågavarande zon inskränkes till 10 geo-. grafiska mil, skulle lindringen endast komma de tätast befolkade provinserna till godo men vissa andra, synnerligast Norrland, hemta föga nytta af förändringen, såsom E. K. M:t täcktes i nåder inhemta af bilagan litt. B. — En sammanställning af de olika resultaten vid antagandet af antingen 15 eller 10 geografiska mils utsträckning för ifrågavarande zon mnefattas uti bilagan litt. C. Om E. K. M:t i nåder bifaller styrelsens nu gjorda förslag, torde något egentligt skäl icke vidare tala för fortfarandet af den genom kongl. brefvet den 15 April 1864 endast för samma års seglationstid undantagsvis medgifna rättighet för ångfartygs betälhatvare eller kommissionär att mot ett till 75 öre nedsatt porto afsända telegrammer af högst 10 ord med nppgift å fartygens ankömsteller afgångstider. Det kan nemligen antagas, att det hufvudsakligen var teKA STI BSR nn EID IKE ER BET ILSKA SES SEEN ul få HARAR 8 AHAasK wall Att vi han uxtta inl