arBanas Ul vOrdall LUSHRTINER ena UPppUlt de Vi känna ej skälen till detta beslut, men förmoda att de åtminstone till en del äro it ekonomisk natur; några författarearfvoden t. ex. lärer tidskriften ej kunnat bära. Maklighet, i förening med grundad, men vidt utbredd, fördom beträffande svårigheLen för en svensk att utan särskildt studium: törstå danska och tvärtom, har alltför mycket begränsat tidskriftens spridning. En och annan gäng har mähända innehållet verkat afskräckande; men i det stora hela är det wilvelsutan fog att säga, att säväl valet al imuen som deras behandling varit lämpliga. Särskildt gäller detta om de danska hättena, de enda, i hvilka man sökt realisera planen att meddela paraltela öfversigter öfver nutida svenska, norska och danska förhållan den — t. ex. öfver de tre ländernas kyrko-, kommunaloch militärväsende. Skada, av en dylik öfver nordens universiteter, också af dansk hand, för ett par är sedan besynnt, ej blitvit fulländad. Ännu återstäende häften kunna dock helt visst erbjudv nödigt utrymme åt den förtjenstfulle författaren, prof. M. Hammerich. AF nionde årgången, som bort fullständigt utkomme 1862—1863, fattas ännu det vanligen någo: sentärdiga Upsalahäftet, som dock inom kor lärer vara att förvänta, och af tionde årvången (1863—1864) har blott Köpenhamnshältet bittills blifvit synligt. En dryg del af nu töreliggande häfte upptages af en ganska läsvärd afbandling al kand. teol. C. H. Scharling om universiteterna. i Oxford och Cambridge. Den der föreställer sig ett engelskt universitet något så när liknande de nordiska eller tyska, misstager sig högligen. Olikheterna, hvilke obestridligen 1 ötvervägande grad äro til fördel för de sednare, äro i sjelfva verket så stora, att man, bunden af det invund: föreställningssättet om en högskolas inrättning och verksamhet, har svärt at: göra sic förtrogen med den engelska universitetsorvanisationen, så utförligt och äskådligt fram: ställd den än blifvit af hr Scharling. Det skulle här föra oss för långt att gifva er resume af denna ?Skildring af det engelsk: Universitsliv i vore Dage?, hvilken förljenar att läsas af långt flere än dem, son: specielt intressera sig för undervisninsväsendet, emedan den erbjuder en inblick i ifven andra sidor af det engelska samfundslifvet. Så t. ex. hor man här ett bland de många bevisen på det sega upprätthällande af föråldrade och för all utveckling hinderliga former, som i England visar sig på sö mänga områden. Frän en annan synpunkt är denna framställning af de engelska högskolorna ett bevis på aristokratiens nästan exklusiva herravälde; lefnadssättet vid dessn inrättningar, utrustade med ofantliga donationer, från början afsedda att understödjr de obemedlade, hur arbetat sig upp till ev kostsamhet, hvilken faktiskt så godt som utesluter andra, än aristokratiens — bördene och rikedomens — söner. Återstoden af häftet upptages af en från engelskan öfversatt, ganska-anmärkningsvärd artikel om Englands: ställning med hänseende till dansk-tyska: kriget; vidare af ne krologer öfver anatomen Ibsen, den vid San kelmark fallne Jens Paludan-Mäöller, sam: öfver den berömde slesvigaren Laurids Skau. slutligen af en berättelse om studentförenin gens byggnad, recensioner och akademiska meddelanden. Till motto har utgifvaren, hr A. Ingerslev, valt Nicanders ord: Fast natten i norden är:lång, Så blir det väl morgon en gång. Samme författare, fom tecknat det engelska universitetslifvet, har i Breve fra Holland meddelat en annan frukt af en vidlyftig utländsk resa, hvarunder han besökt en stor del af Europas universiteter. Dessa fem bref, af hvilka tre för ett par år sedan meddelades i Illustreret Tidende, sysselsä ta sig ej uteslutande, eller ens öfvervägande, med det holländska universitetslifvet; utan ock med mycket annat smått och godt, som kan vara artigt att känna, såsom det holländska familjelifvet, litteraturen m. m. Träffar man kurösa saker i mängd vid de engelska universiteterna, så saknas de cj heller alldeles vid de holländska. Man höre bland annat, hur författaren beskrifver studentlifvet i Utrecht. En stor Deel af Studenterne her er af adelig Familie eller rige Kjöbmandssöner og opurede derfor med en vis Glands. Saaledes give de Concerter, men ikke, sow hos os, hvor Studenterne selv synge deres egne Sange; nei, de hidkalde en eller anden berömt Musikus eller Sangerinde fra Tydskland eller Frankrig, betale alle Omkoöstningerne ved Reisen og ved selve Con certen og indbyde dernteest Byens Honoratiores först og fremmest da Byens Damer, til at ov rvere den? o. 8. v. De tre olika teologiska riktningar, som äro bofasta vid hvar sitt af de tre holländska universiteterna. beskrifver förf. rätt utförligt, men måbända ej med den klarhet och precision, som kuude önskas. K. Mourers år 1860 utgifna Isländische Volksagen? fäste uppmärksamheten på en dittills, som vi tro, temligen förbisedd gren af nordisk folklitteratur, de nyare isländska folksägnerna och älventyren. Då sedermera Jon Arnason utgaf första bandetaf sin sam: ling af dylika folkdikts-alster på grundspråket, skyndade man både i Danmark (C. An! dersen), Norge (G. A. Krogh) och England (J. Powell och E. Magnusson) att öfver: sätta dem. Ur andra bandet af Arnasons samling har nu C. Andersen utvalt och öft versatt en nätt volym Islandske Folkesagn og Eventyr, hvilka erbjuda en ganska under: hällande läsning för enhvar, och en lärorik för den som förstår att i folkdikten studera folkets verldsåskådning och inre; lif. j Folkekalender for Danmark (1865) fortfar att härda sitt gamla anseende. Närvarande årgång inledes med en kronologi öfver Sor gens Aar, 13 Nov. 1863—14 Nov. 1864, af Barfod, hvarpå följa Jörteckningar öfver kungliga familjens och statsrådets medlem: mar. Lefnadsteckningar öfver den namnkunnige amiralen Herluf Trolle af Chr. Listov, och öfver filos. professorn R. Nielsen laf Fr. Algreen Ussing, dikter af Hauch m. fl., stndier från Messina at Bergsöe, 0. s. v. 1 mm rs blad dag armmveawvlandea In