Aftonbladet – 19 januari 1865, sida 3

SOUL I Sy HURUCIUCL di HIA, IEI SEO dessa byggnader afse en tillfällig expositions3 och således skulle vara af lika ?läw? beskaffenhet; och i det han helt enkelt afdraoer all kostnad både för grundläggning och onnexer vid förslaget n:r 2, frågar han heh oskyldigt: Är det då så oriml:gt att med 19,000 rdr minska kostnaden? hvarjemte har menar tro på att ins. gjort feluktig kalky! och valt oriktig jemförelsepunkt.? Naturligtvis låtsar han icke se att minskninge: rätteligen är 124 500 rdr, då styrelsens för ag egentligen skall kosta endust 139 500 rdr ) och annexerna väl icke mera från der ena, än från det andra förslaget borde uteslutas. Huru vill F. dessutom försvara, at! han icke i sin kalkyl upptagit ett öre till grundläggningskostnad, då likväl major Edel svärd för en töga mindre lät? byggnad. ämnad, såsom det synes, att förläggas på norra ändan af Carl XNI:s torg, antagi denna kostnad till 86,000 rdr. Skulle då dra ändan af samma torg, invid strömmen. vara mindre sank och erfordra ingen grundläggning, då den norra anses medföra så dryg kostnad? Antag emellertid att den nm: tillämnade byggnaden kan sväfva i luften. burn förunderligt dock att den i förslage! n:r 3 upptagna byggnad, som skulle var: lika tillfällig och lätt, beräknats kosta 320 0001: rdr, ehuru den erhölle föga större ytvidd. och grundläggningskostnaden på den fastare mark (Humlegården) der denna byggnad skulle törläggas, väl icke kunde blifva stor, : när den å sank mark blefve ingen! Hvem af oss är det nu, som kalkylerat oriktigt? För att antyda möjligheten att ännu kunna medhicna den permanenta expositionsbygguaden, hade ins. anmärkt, att komitn förklarat. huruledes, om endast ritningarne blefve till början af 1865 stadfästade, skulle hvilket: era förslaget som helst kunna til våren 1866 fullbordas. Detia menar F. vara omöjligt, och förmäler komitåns förklaring, som skall vara daterad den 7 Dec. 1863, endust gälla den bändelse, at ritningarne blefve fastetällda under örra hälsten af 1864. Insändaren skall snart visa, at F:s påstående om omöjligheten är föga väl grundadt, men vill först anmärka att insändarens uppgift om komitens förklaring är Ordegrannt hemtad ur officiella bladet för den ? Jan. 1864, der det bland annat beter: Der af K. M:t tillsatta komit för denna frågas (expositionsfrågans) behandling har nu atgivit sitt betävkande samt vidare: ko miterade förklara att... om vederbörliga rit ningar blfva till början af nästkommande är (!) stadfästade, hvilketdera som helst at de upptagna förslagen kan fulländas intill våren 186645. Då nu en annan tidning, Dogl. Allehanda, för den 11 Jan. 1864. likaledes nyttjar uttrycket nästkommande år (såls des 1865), utan att någondera tidninven med ett ord antyder att komitens be tänkande afgifvits år 1863, men deremot båda förmäla detsamma vara nu atgitvet: -å hade insändaren icke den ringaste antedning att betvifla, det tiden för ritnin garnes stadfästande vore den uppgilne, desto mindre som det syntes otroligt att komiten i ett så nyligen meddeladt och förs: i Jan. 1864 publiceradt betänkande kunna ull början at samma år förvänta ritningar och forslag, öfver hvilka en mängd myn dizheter först skulle höras, och ännu i denn: stund, då vi skrifva Januari 1865, icke all afgifvit sina utlåtanden. Kunde komite törvänta detta, hvilket jag för öfrigt visst ickt förränker henne, så kan det väl ingalundre förtänkas insändaren, om han också vore e -mula sangviniker och funne det mindre omöjligt att på ett år bygga en expnositions byggnad. Om nu Posttiduingen, med Allehanda, eller hr F. har i denna småsak — om tiden för ritningarnes fastställelse — rätt, kan vara likgilugt; men vigtigare är srägan, huruvida det må vara omöjligt att till. sommaren 1866 utföra ifrågavarande byggnad. Att denna omöjlighet icke är så alldeles obestridlig som E. föreställer sig. kan slutas deraf, att red. af Aftonbladet I en artikel den 7 Febr. 1863 föreslog ansiällandet af en skandinavisk slöjdoch konstexposition år 1864, för hvilket ändamål en byggnad, som sedermera kunde qvarstå såsom lokal för en permanent exposition, skulle uppföras på Curl XIII:s torg. Bekant är dessntom att en viss monumental nyggnad, benämnd K istallpalatset i Syden: ham, blef inom ett år fulibordad. Denua byggnad lärer vara vid pass sju gånger större wu den uti komiteförslaget n:r 1 upptognua. För öirigt vet insändaren ieke hvad han skall tro om hr F:s citater; ty under det alt kan påsiår komitgbetankandet innehålla: om byggnadsritningarne blefve fastställdr under förra hälften af följande äret?, förmälu deremot båda de åberopade tidningarne, att netänkandet innehäller: ?om vederbörliga ritningar blifva till början af nästkommande år stadfästade?. En hiten justeriog syneså endera sidan behöflig. Den sista, men icke den minst roliga af F:s anmärkningar är den angående exposisionens karakter af svensk eller skandinavisk; ty här drifver han icke blott den satsen, att läsaren bör af ett betänkande in hemta hvad det icke innehåller, utan han iörråder äfven alltför öppet, med hvilken hast samma betänkande blifvit uppsatt. Han säger nemligen att styrelsen 7icke nämnt ett ord derom, att expositionen skulle afse den svenska industrien allena, men väl ansett nägon nedsättning af det beräknade utrymmet kunna göras, om expositionen blefve I endast för industriartiklar och ej tillika för konstverk, såsom af komiten var föreslaget?. Säledes skulle man, om ett beiänkande, af-itvet angående en tillämnad ?större expo sition? (såsom F. sjelf uttrycker sig), icke äger sig uteslutande alse fäderneslandets -gen industri, genust antaga att det gäller eu skandinavisk (hvarföre icke så gerna en verlds-)exposition, ehuru hvarje ord härom likasom med omsorg blilvit utelemnadi! Låto oss nu se, till hvilken tolkning besänkandet sjelft gifver anledning. Efiterat! hafva avfört tvenne skäl, hvarföre frå gan om en permanent expositionsbygg nad måste hänskjutas till framtiden, sägei styrelsen: Men den lyftning och väckelse