Aftonbladet – 18 januari 1865, sida 2

ttade al hennes remonstraioner och den st frun måste låta nöja sig ned hvad som vederfarits henne. ntet, de endast sk: Ett notabelt dödsfall har i dag inträf ot. Assessor M. J. Crusenstolpe afled il: norse kl. mellan 4 och 5 i en ålder ati ära 70 är. Ehuru bans helsa på sista tilen varit något bräcklig och ehuru hans rafier under törlidet år varit i sjunkande, ar han dock ävon för ett par veckor sedan ite och ombestyrde sjelf allting vid det den 31 December utkomna häftet af ?Ställningar och Förhållanden?. Aunu i går ansågs hans illständ på intet sätt betänkligt. Då Crusensiolpe mera än någon annan af womtida svenska publicister stätt i den full ändigaste motsais till den riktning vi tillöra, de åsigter vi förfäkta i politieka, na ionella och litterära frågor, torde det icke krälvas al oss, att vi nu skulle kasta enj kritiskt skärskådande blick på hans bana och verksamhet. För ögonblicket må det vara tillräckligt från vår sida utt i den hädungångne hedra en stor kapacite och eu utmärkt talent, ett mästerskop framför allt i svenska språkets stilistiska behandling. bvarutinnan kanske ingen samtida tiljfullo kunde mäta sig med honom, och som måhända bort berättiga honom till ett ledamotskap i svenska ukademien, i fall en sådan för tjenst innebure den högsta meriterande qva litikationen för inträde i nämnde samtune och i fall icke andra hänsyn äfven måste vöra sig gällande. Vi böra måhända älven tillägga, att under det den bortgångne på det häftigaste angripit oss och bekämpat de äsigter vi förfäktat, han understundom öfverraskat oss med ett visst loyalt erkännande, bvarmed vi i allmänhet icke blifvit bortskämda från våra politiska motståndares sida; äfvensom att han i den allmänna sammanlefnaden visade sig såsom fullkomlig gentleman i så fall, att han, oafsedt politisk divergens och häfug publicistisk polemik. kunde personligen ådagalägga humanitet, artighet och välvilja Till följd af hela sin natur och med verklig. öfvertygelse omfattade Crusenstolpei politiskt afseende rent aristokratiska grundäsigter. Hartmansdorff och åtskilliga, som räknades till det gammalkonservativa partiet på riddarhuset, voro i sjellva verket i jemförelse med honom demokrater. Han skulle varit iullkomligt på sin plats och kunnat spele en mycket stor roll under den s. k. frihets tiden och såsom medlem ef dess regerande riddarhus; han skulle i en nyare tid kunnat vara en ypperlig husoch hoiminister och en oöfvertraufflig öfverceremonimästare: men omständigheterna kastade honom in uti heh andra riktningar. Efter att ha beträdt den juridiska banan blet Crusenstolpe 1821 förordnad till landssekreterare i Skaraborg län under landshötding Ehrenborg, hvilken befattning han lemnade för at bivista 1823 ärs riksdag, då hen af riddurhusdirektioner autogs till kanslist. Dålendshölding Ehrenborg under denna riksdag blef vald tl rikets ständers justiticombudsman, antog han Crusenstolpe till sekreterare vid justiticombudsmansexpeditionen, från hvilken befatt ning han dock entledigades af Ehrenborgs efterträdare. r 1524 förordnades han ati förvalta ett revisionssekreterareembete och utnämndes följande året till assessor i Sver hofrätt. Vid 1828 ärs riksdag uppträdde han såsom riksdugsman och utgaf då, tillika med L. J. Hierta, Riksdagstidningen, som utejorde det första försöket att meddelx tidnvingsreferater från riksdagen. I slutetai December 1830 började Crusenstolpe utitva tidningen Fäderneslandet, som hade till syfte att uppträda till försvar för Carl Johan, hans regering och främste gunstling emot oppositionen. Denna tidning upphörde den 27 April 1833, sedan Crusenstolpe sett förhoppningar och förespeglingar svikna. hvilket hade till följd att han kom på ekonomiskt obestånd och år 1834 tog afsked från sin assessorsbefattning. Han var icke af ett sådant skaplynne, att han med stilla tålamod kunde spela rollen af utkramad citron, utan gjorde det från denna stund till sin uteslutande politiska uppgift att angripa Carl Johan, hans regering och dynasti. Han utgaf nu Skildringar ur det inre