Aftonbladet – 17 januari 1865, sida 3

Article Image
Prins Napoleon ooh hans gemål. Sonen till Jeröme, prins ?Plonplon?, är ett at de intressantaste föremålen af hela det brokiga bonapartistiska inventariet. Han bekläder inom detta letfvande inventarium, som består af folk ur de mest olika stånd, af de mest skilda politiska partier och kalibrar, tvenne vigiga, svärförenliga embeten. Näst Frankrikes barn? är han den ende arlsberättigade prinsen och ifrig anhängare till den regerande kejsaren. Men på samma gång är han också vensterns flygelman, demokraten vid tronen, vägvisaren ull denna transcendentala, ännu alltid oupptäckta verld, hvaruti fribeten skall sätta kronan på Decemberverket. För Napoleon III är denne kusin en dyrbar skatt. Prinsens trohet och vördnadsfulla personliga tillgifvenhet mot kejsaren är satt utom allt tvifvel och beprötvad. Han är visserligen demokrat, men först och främst bonapartist, ofta oppositionsman, men alltid förste prinsen af blodet och dynastiens stödjepelare. För monarker, som svinga ett skarpt gissel öfver sina folk, är det öfverhufvud al betydelse, om en prins står vid deras sida, vid hvilken förhoppningarne om bättre tider knyta sig, hvilken mythen kan tillskrifva dei mått af godhet, mildhet oeh frisinnad anda, som den trånghufvade undersåten önskar sig. Fransmännen ha alltid behölt en dylik förbindelse med tronen och behöfva det framför allt under Napoleon II. Man skulle kunna säga, om man icke räknar så noga med en liten hyperbol mer eller mindre, att Carl X blef störtad, emedan han saknade en liberal tronföljare, och Ludvig Filip skulle icke blifvit fördrifven, om icke hertigen af Orleans dött. Men under den nuvarande kejsarens af Frankrike jernspira skulle hoppet på hans omyndige son svårligen göra tillfyllest. Åtminstone hafva vi icke hört att parisarne, vid åsynen af tronföljaren i kolt, till den grad berusat sig med förhoppningar som berlinarne, hvilka. då kronprinsen för sin femårige son med sig i ?Thiergarten?, blifva alldeles utom sig uf förtjusning öfver det ?glada barnet med sitt intelligenta utseende? och ropa vivat. Napoteon III har den lyckan att kunna er

17 januari 1865, sida 3

Thumbnail