Aftonbladet – 16 januari 1865, sida 3

Underrättelser från Danmark. Till den förestående andra behandlinge af regeringens grundlagsutkast i riksrådet Landsthing äro, efter ett enskildt möte a thingets medlemmar, ett stort antal ändrings förslag inlemnade, af hvilka vi omnämn följande. Krieger iöreslår årliga riksdagar nedsättning af den af regeringen för val lrätt till öfre kammaren föreslagna inkomst census från 4000 till 2400 rdr rint. Vidar föreslår han, att slutet af 47, enligt hvil ket konungen kan vägra sin stadfästelse förhöjningar eller tillägg i regeringen budgetsförslag, antingen i så måtto för ändras, att amendementer angående sådan: förhöjningar eller tillsatser ej utan regerin gens medgifvande få komma under omröst ning, eller ock alldeles bortfaller. Sammi man pöyrkar vidare två interimsstadganden nemligen dels att nuvarande Kongevalgte? ledamöter få behålla sina platser äfven ef ter grundlagsrevisionen, intilldess deras 12 åriga mandat utlöper, dels att nuvarande riksrådsvallag skall gälla tills DV vallag ut kommer. (Enligt regeringsförslaget skulle konungen ega att utfärda en provisorisk vallag!) Ploug föreslår, att Landsthingets 12 kongevalgte skola ersättas med 8 al högsta domstolen, landsötverrätterna, det högre presterskapet och universitetet valda representanter, således ock hela antalet a! Landthingets medlemmar nedsättas från 64 till 60, och, i likhet med Lehman, tt (den ofvannämnda) sista punkten i 47 uteslutes. Lehman vill ur 16 utesluta den bestämmelsen, att en kunglig prins i konungens ställe .kan presidera i ?geheimestatsråder? (hvilket namn Ploug vill ha ombyit med Pstatsrädet, liksom geheimearkivet? med Pstatsorkivet). Till 95 vill Lehman foga det tillägg, att adelskap, titel och titelrang hädanefter ej må utdelas. Madvig föreslär en interimsbestämmelse af innehåll, att under de första fyra åren efter det, då den reviderade gruudlagen studfästas, riksdagen skall årligen samlas och finansförslag för år framläggas. Jacobsen m. fl. föreslå den såsom vilkor för valrätt till Tandsthinget i regeringstörlaget till 400 rdr rmt bestämda skattecensus nedsatt till 200 rdr. Bonne och Heje föreslå, att de kongevalgte alldeles må uteslutas, och Landsthinget således besiå af blott 52 ledamöter. Andree vill tvärtom ha ej mindre än 16 af konungen utnämnda landsthingsmedlemmar. Fyra ledamöter föreslå, att valrätt till Landsthinget skall tillkomma i städerna den högst beskattade femtedelen af de kommunala valmännen, och på landsbygden dem som ega utse amtråden — undantagandes Bornholm, der amträdet, och Feröarne, der Lagthinget skulle utöfva valrätten, Konungen utser 12, städerna 12, landtdistrikten 38, Bornholm 1 och Feröarne 1. Såsom en kuriositet lörtjenar omtalas, att Sehested vill ha utstruken 95, som förklarar alla med adelskop, titel och rang enligt (den äldre) lagstiltningen följande företrädesrättigheter atskaffade. Emellertid fortfar rörelsen bland dem, som ej vilja veta af någon stympning af Fredrik VII:s frisinnade grundlag. Nya möten och adresser omtalas. Början af riksdagsfolkethingets finansutskotts utlåtande är redan utdeladt. En komitt har bildat sig i Köpenhamn, för att åvägabringa en fond om 120,000 rdr rmt till uppförande at sunda och billiga arbetarbostäder. Kungliga teaterns finanser under räkenskapsåret 1863—1864 ha efter vanligheten varit allt annat än lysande. Vid årets slut var skulden till Sorö akademi ökad från 50,000 till 86,000 rdr; dertill kommer en rest på byggnadslånet om 356,000 rdr rmt. Dock hade teatern under året fått ett extra ordinarie tillskott från statskassan om 34,000 — RR