Aftonbladet – 16 januari 1865, sida 2

, Der kom en gubbe dragande med en sto t hud, som alla måste vika för, och der kom ) mo en mängd endra i släptåg med störr och mindre läderbitar under armen. FE bonde från Ärtmark stod förskräckt med et halfpund talg i en trind kaka och såg si Jgenombeskedlig ut att man kunde bli rik tigt sorgmodig af att se på honom. De satt den tiggande och gudsnädliga Magdalens och ropade, hon som var så väl tagen på ortens enda större herregård. Men här vu hon då icke god att ta emot. Hos mindre herrskap och rikare bönder fick hon sitta i köket och bli rätt välplägad, men der Bos det höga herrskapet tick hon komma in i alla de gravna rummen och epråka med sjelfva herrskapsfruntimmerna. beriöre var hon heller icke mensklig, utan talade jemnt om huru väl hon var tagen der emot kos gemenare folk. Der kom en ljuslagd danneman med en frodig rödkindad jänta i litrock at ljusgrönt vadmal, och skulle bort till Rutenbäck t1ön Uddevella för att få en slät ring: — Ringen kostade nio rår. ?Nej, nu gick skam upp på torra landet! nio rdr!?.. Men kära han! så gifter man sig då inte mer än en gång... ? Och så tullades ringen in i ett papper och vandrade ned i västtickan, allt unuaer det ståndsherrn skämtade, fästmannen såg förlägen ut och iästmön mysande och nöjd. Så skulle det då vara bok och handskar, bok med fodral och handskar med ränder; och få måtte det väl i Herrans namn vura slut!? — sade brudgummen och höll iroget och förskräckt i sin taskebok. Der höllos de med SI crens-Anne, att on hade stulit en sexstytversnål. Nej, . let var kontant lögn det! Det var den com . tod bredvid!? — Så fick hon då slippa den