j mötte, med ett längt eftertryckligt tack ...t Af dem, som här träfiades, voro mänga ei långväga från fjellen, att de endast komm till bygden två gånger om året, ena gån gen för att gå i moderkyrkan och den an dra för att bivista marknaden, och derföre var förvåningen, glädjen och utropen öfver att träffa slägtingar och kända i högbyg. den utan all ända. Åh nej; se Maja uppifrån Klefmarken! När hade hon varit här sist??.. Hur var det med den gamla Lisa, lefde hon än? ... Ah, kors i all min dar? Har I Bryunte! rott tre mil öfver sjön häråt? Och ett sädant folkelikt väder en har fått??... Hur ha de fått in grödan deruppe i Bergane??.. Den gick det godt med, grödan var vacker, men se för det vraket Carl Petter, som alltid ligger efter, blef nu höet som lång balm!...7God middag, Katrina i Vika! — Har I inte gubben med er? Han bar väl aldrig försummat en marknad än!?... Har någon sett så det myrar medsvarta skojure derborta på hästbacken och hur de byta hästar och rida in hästar, så att det är fasa att komma på långt håll. Rosar och Fribergar kalla de sig hvarenelig en?. Någon hade sett henne, Albertina, äfven; men de voro inte just så säkra få det, ty den såg allt bra oklädd ut som hade liknat henne, och Albertina var nu alltid så utglittrad och grann på marknaderna. Ja, den gamla sula käringen hon brukade ha med sig var wu rik nog att hålla henne skickelig, när won ville, sa folk7 . Har de helsun nere i agerhult?? .. Åh ja, Gudskelo:! nu en tid ude det slarfvat vill bra. Nej, jag skulle a en kaflekokare, jag ! Farväl, farväl! helss å godt till Larsmora och Lars och be dem omma ihåg kännungar när de kommer här t!. Hvad skall ho ha för kokarn der?? S