Aftonbladet – 13 januari 1865, sida 3

Kan gäldenär väljas till god man i sin egen konkurs? Till Redaktionen af Aftonbadet! I tisdagens Aftonblad är denna fråga uppkastad och besvarad på ett sätt, som innevär att något hinder för gäldenärs väljande till sina borgenärers gode man ej skulle i den nya konkurslagen förefinnas. Artikelsörfattaren frågar: ?Kan ettsådant val, som naturligtvis ej inträffar om icke borgenärerna hysa förtroende till honom, vara strilande mot konkurslagens anda?? Svaret härpå måste dock, med afseende å konkurslagens 49 , blifva moisatt det i Aftonbladets artikel antagna. Nämnde lyder: ?Gode männen skola, med ledning af gäldenärens böcker och andra konkurssoet rörande handlingar samt de omstänligheter, hvilka dessutom öfver boets tillstånd och anledningarne till obeståndet sunna upplysning lemna, derom uppsätta skriftlig berättelse, som borgenärerna på .nställelsedagen föreläggas skall. I denberättelse varde särskildt anmärkt, hvilka böcser gäldenären hållit, och huru de förda difvit, så ock huruvida skälig anledning rörefinnes dertill, att gäldenären gjort sig skyldig till bedrägligt förhållande, annan redlighet eller vårdslöshet emot sina bor senärer?, Det ligger i sakens natur, att med det en god man sålunda lemnade uppIrag icke låter förena sig att gäldenären jelf fungerar såsom god man. Invändes häremot, att just den omständighet, det horgenärernas val fallit på gäldenären, innenär en af borgenärerna på förhand gifven rikallelse från all misstanke om oredlighet, så genmäles, att de väljande borgenärerna cke ega någon rätt att en sådan frikallelse:om å konkursmassans vägnar meddela; ty till det förhör, då god man väljes, kallas, -oligt 39 g, blott de i orten vistande och närmast boende borgenärer. Saken förändras icke deraf att tilläfventyrs alla uppifna borgenärer vid nämnde förhör tillstäleskommit. Ty äfven okända borgenärer kxuona finnas: det är just för dem, som den nftentliga stämningen är utfärdad, och före inställelsedagen hafva de ingenting försummat. Lagstiltarens omsorg att förekomma, det de närmast boende borgenärerna må genom sina åtgärder kunna förnärma frånvarande borgenärers rätt, framgår bäst deraf, att borgenärerna icke ega att gifva gode männen någon särskild instruktion, äfvensom af den kontroll, rätten eller domaren ger öfver god-mans-valet. Någon sådan kontroll tillkommer deremot icke den offentliga myndigheten i afseende å val af sysslomän, ty de väljas ej förr än å inställelsedagen, då borgenärernas bolagsförening redan måste anses konstituerad, och de då uteblifne få skylla sig sjelfva för följderna af uraktlåten inställelse. Derföre synes ej heller något hinder i allmänhet finnas för en gäldenärs utseende till syssloman. Om Stockholms rådhusrätts, i Aftonbladets artikel citerade beslut, hvilket äfven företaller insändaren besynnerligt, vill han dock icke närmare utlåta sig, då han ej sett protokollerna i målet eller ens vet, om hvilken konkurs här är fråga. —J