Aftonbladet – 9 januari 1865, sida 2

Skeppet Gustafs? öfversegling. Till Redaktionen af Aftonbladet. Undertecknad får härigenom äran framföra sin cacksamhet för det intresse hvarmed Aftonbladet af den 6 dennes för allmänheten ådagalagt den olyckshändelse, som den 15 sistl. Oktober drabbade skeppet Gustaf, genom öfversegling af holländska ångfregatten Acaolf Hertog von Nassau. Derigenom att min sjöförklaring rörande denna öfversegling ej af mig sjelf blifvit till redaktionen af Aftonbladet insänd, hafva åtskilliga fel uti tidningen insmugit sig, som äro stridande mot min egen förklaring. Dessa fel äro af sådan beskaffenhet, att uti sjömansyrket erfarna personer säkerligen skola uppfatta saken från en annan synpunkt, än de, hvilka varit i tillfälle att skärskåda den förklaring, som af mig sjelf blifvit utgifven. Uti min förklaring läses nemligen: att resan fortsattes utan något särdeles anmärkningsvärdt (se journalen) till den 15 Oktober ungefär kl. 10.20 e. m., då skeppet (Gustaf) med vestlig vind min. stäfvade NNV. !f2 V. på kompassen, kryssande för babords halsar (icke babordshalsar) med 4 knops fart, under sigte af South Foreland uti N. t. O. !a O. på kompassen, dist. ung. 4(., då H. M:ts af Holland ångfregatt Adolf, Öv dast för maskinen, kom från ostvardt, styrande sin Kurs utåt (icke inåt) engelska Kanalen — törnade nära vinkelrätt på skeppet Gustafs styrbords sida (icke styrbordssida) c. c. De öfriga punkter uti tidningsuppsatsen som kunna vara något skiljaktiga med de i min för klaring af den 18 Oktober, äro e entligen icke aj den beskaffenhet att de kunna ådagalägga hven som förorsakat de ofvanstående skeppens sam manstötning ; jag förbigår dem derföre och in skränker mig endast till följande anmärkningar: Derigenom att insatsen utesluter kurs och pej ling, ätvensom uttrycket, endast för maskinen, och vidare tillägger ordet mötte (hvilket jag ingenstädes begagnat). skulle hvarje sakkunnig man fälla det omdöme, att undertecknad vari orsaken till sammanstötningen, då tvärtom, sås som min egen förklaring antydt, flera erfarna personer påstått, att olyckshändelsen inträffat till följd af ångfregattens förvållande. Allmänheten vet, att många personer äro myc: ket insigtsfulla att gifva råd huru man bort handla för att undkomma en olyckshändelse nä en sådan redan är gjord, detta, underligt nog att ingen, så vidt jag vet, kommit på den iden at utfinna en manöver, hvilken vid eller före det olyckliga tidsmomentet, bort af mig iakttagas, för, att rädda skeppet Gustaf från påstötningen. Öflverväga vi (sjömän) saken noga, skola vi utan tvifvel lätt inse, att om jag, uti det ögon. blick, när fregatten genom försummelse kom skep: pet för nära, hade t. ex. försökt att stagvända. så skulle Gustaf, med den obetydliga vind, som då rådde, ej kunnat få tillräcklig fart att : tid komma öfver på andra bogen, och olyckar hade naturligtvis äfven i denna händelse inträf. fat, men skilnaden hade då blifvit, att jag: detta fall med rätta ansåges såsom den felande enär jag företagit mig att vända för en ångfre