Aftonbladet – 6 januari 1865, sida 3

att hindra det oläckelsestycket att rymma med något som fanns löst i stugan. Så snart de begge qvarvarande i stugan blifvit mellan fyra ögon, steg den vackra flickan fram från spisen, lade sin hand på Gunerns Fribergs axel och såg med ettpar af en otyslad lidelse brinnande ögon, djupt ned i hans ansigte. u Packa mig för sist, för hjelpen vid tinget! sade hon. Jag har inte blifvit tackad af en annan för den hjelpen må du tro. Ge mig så din välkomning, min trogna gosse!x Han slängde henne ifrån sig, mera 30rgsen än vred: Så att du redan är kommen, sade han. Ensam eller med de andra? Icke med flera än gamle-mor, vår stackars ofärdiga syster Majsen och hennes karl, Fredrik och Alexander!4 Så, du har tagit honom till godo ändå? Lycka till! Det passar bäst. Jag vill dig ingenting mera!? Niding ! ropade hon ursinnig. Tig, Agatha! sade han och reste sig. Men hon gick in på honom med knuten hand och eldsprutande blick. Skall jag tiga, jag? Nej, du! Tala skall jag, så hela verlden får veta hvem du är; tala om blodsmärket och den stackars dalkarln; tala om en, som kan lägga eld... granneld! Ingen stor konst för den, som sjelf är af lysmaskens afföda! Du vet att allt det är lögn!S sade han och hans stämma skälfde af raseri. — Lögn eller inte, det är detsamma, svarade hon hånfullt. Det finnas de, som svära på det ändå, och jag skall inte tiga.X Det skall vi då bli två omX4, sade han, i det han med ett tag lade henne ned öfver sin arm och satte något kallt der det pickade i balsgropen.