Aftonbladet – 4 januari 1865, sida 3

all den fara och risk, som är förenat med krutladdning, och hvarpå man hade et så sorglig erfarenhet vid den nyligen tima de olyckan vid bergsprängningsarbetena fö. jernvägen å Söder. Tråden antändes nu och en god stund gick förbi, mer än tillräcklig för den, son antände skottet att aflägsna sig på veder börligt afstånd, hvarefter en dot knall följ de; och man fick see en oerhörd stenmassa, fördelad i flera stora block, äfvensom er mängd emärre stenar, hvilka ej kastade långt från plateen, nedstörta. Det skull fordrats en betydlig massa krutskott för at åstadkomma en sådan verkan. Ett schakt så stort som ett vanligt rum, blef urhäl kadt i berget, och torde den sålunda lö sprängda stenmassan kunna uppskattas til omkring 18 å 19 kubikfamnar. Vid ett fö regående skott skulle den uppgått, enlig af major Backlund, som nu ätven var när varande, lemnad upplysning, till 19!a ku bikfamnar. Utan att ha varit åsyna vittne till ett dylikt experiment, kan man ej gört si. föreställning om nitroglycerinens förvå. nande sprängkraft. Till detta skott använ. des 5 8 nitroglycerin. Priset derå lär för närvarande utgöra 2 rdr 50 öre. Det andra skottet laddades och afsköts aj den förenämnda arbetaren från Småland. som nu genast var förtrogen med alla de. taljer af förfaringssättet, så enkelt är det, och äfven detta skott lyckades förträffligt. Ur den nästan horisontelt liggande berg. massan upplyftades och framslungades, jem:e en mängd mindre stenar, trenne stora fyr. kantiga stenblock, lemnande efter sig et tomrum i berget, väl ej så stort som åstad koms genom det första skottet, men döck ganska betydligt, så att vår smålänning som Jikväl skjutit många bergsskott i sins dagar, stod till en början alldeles stum a: förvåning och slutligen menade tro på att, med en dylik metod, hans arbete dernere vid Surken, detta är den uttappade sjöns namn, skulle blifva lätt. CER