Aftonbladet – 2 januari 1865, sida 6

(Insänåt.) Ett förslag att förena Gustaf Adoifs torg med Hötorget, medelst en genomskärning af qvarteret Beridarebanan. Man behöfver icke vara arkitekt ex professo, för att, vid en blick på kartan ölver Stockholms stad finna, att meningen i alla tider varit att, genom Beridarebansgatans utdragning, förena de ofvannämnda torgen med hvarandra. Alla s. k. återvändsgränder äro förhatliga — derföre söker man ock öfver allt att få dem utdragna. Dånu detta al alla torde medgifvas, så frågas: böra ej vederbörande åtminstone göra sig mödan att begrunda det ofvannämnda förslaget, ty derigenom skulle icke allenast icke något stort obehag tillfogas slöjdskolan, men staden och det allmänna vinna betydligt derpå. OÖaktadt ins. ej eger någon förmåga som arkitekt, dristar han sig dock framställa det sätt, hvarpå han tror att saken låter realisera sig. Enligt den uppgjorda och af K. M:t gillade ritningen för den nya slöjdskolan, upptager denna byggnad omkring hälften af den stora fyrkant som kallas ?Beridarebanan?. Skolans behofgör att den anvisade tomtdelen måste bebyggas på dess fyra sidor. Ins., som ej har den uppgjorda ritningen framför sig, vill dock draga sig till minnes att porten är markerad midt för Beridarebansgatan. Om sienna portöppning förstoras, helst till samma bredd med gatan, om sådant blir möjligt, samt höjes så, att en vanlig vagn kan passera derunder och samma proportioner iakttagas med huset åt gården, så återstår blott att afstänga elemen:arskolans gård, och genomskära ett af kronans vagnshus. Det kan ej förnekas, att såväl slöjdskolan som elementarskolan förlora några qvadratfamnar tomtyta, men de förlora ingen dager — och hur vill man verkställa något företag af hvad beskaftenhet som helst, der inga skäl till anmärkning kunna framställas. Men, förutsatt att detta förslag af vederbörande skulle gillas, säger man: Huru kan en sådan förändring verkställas nu sedan arbetet redan börjat? Derpå torde ins. endast som svar få åberopa ett helt lärskt exempel: