Aftonbladet – 30 december 1864, sida 3

Jernvägsolyckan vid Sandsjö. (Från Aftonbladets korrespondent.) Jönköping den 28 Dec. Ogifte boktryckeri-konstförvandten Åström afled förliden gårdag kl. half 10 e. m. Om honom är i sjukjournalen antecknadt: ?Benbrott i båda låren och venstra smalbenet; högra knäleden sönderbråkad och. benpipan söndrigt utstående?. Som man finner, var äfven med honom förbindning omöjlig, cch amputation, den han dessutom icke ville tillåta, helt och hållet ändamålslös. De sista 24 timmarne af sin lefnad vårdades han af sin gamla moder, som hitkom från Malmö. En af de sårade hade fått yrsel i dag. Han förestälde sig varaisamtal med sina föräldrar och syskon, samt ville upp och tröska. Far och mor hafva ingen bit bröd i huset? är hans vanliga refrain. De öfriga, 12 till antalet, voro alla vid sina sinnens fulla bruk. Två unga män, som voro stadde på resa till Skåne med det nedgående ordinarie ban tåget, hafva i bref till sina anhöriga meddelat några detaljer rörande olyckshändelsen vid Sandsjö. Sålunda skrifver den ena: ?Edgard fick höra ett fasansfullt, stormande skrik på plattformen och hoppade ögonblickligt ur kupen, hvaremot jag blef qvarsittande der. Men då ropade Edgard genast: ?Hoppa ut!? Jag skyndade till vagnsdörren, och får då se ett tåg komma framrusande i den aldra vildaste fart, och var redan det andra tåget ganska nära. Med ett förtvifladt språng kastade jag mig då ur kuptn; men innan jag nådde marken, var sammanstölningen redan skedd.? Den andre skrifver: Tilldragelsen var öfver all beskrifning ohygglig. Platsen, der sammanstötningen skedde, såg ut som ja föreställer mig ett slagfält. Menniskor me afbrutna armar och ben, förfärligt stympade, kastades hit och dit, och inom några ögonblick såg plattformen ut som en slagtarbod. Jämmern hos de sårade var hjert slitande.?