Aftonbladet – 30 december 1864, sida 2

straff, vanvårdad uppfostran); 6 af intellektuella orsaker (öfveransträngning i själseller kroppsarbete); 80 af sensuella orsaker; 239) af organiska orsaker; 22 af yttre orsaker; 147 af predisponerande orsaker (arf), och 512 af okända orsaker. — Moraliska orsaker ha således vållat sjukdomen hos 22,85 proc. bland alla vårdade. Högst till antal står religionsgrubbel, med 5,90 gaf alla vårdade; dernäst motgångar i kärlek och husliga bekymmer. I redogörelsen anmärkes den tilltagande freqvensen af sinnessjukdomar under form af tungsinne och ursinne, ledande sitt ursprung från religionssvärmeri. Ej allenast beklagligt, utan högst betänkligt vore? — säger med anledning häraf generaldirektören — om angifna förhållande skulle än vidare utveckla sig, och religionen, i stället för att bringa eftertanke och besinning åt den som söker dess tröst, förer honom till förtviflan och sinnesförvirring. Om ock många af dessa sinnessjuke blifva till helsan återställde, qvarstadna likvisst äfven många för lifstid bland hospitalens befolkning.? Det antages sås mn ett fägnande intyg på det nuvarande fi? elsesystemets ändamålsenlighet med hä: yn till fångens bibehållande vid fri sj ! verksamhet, att under året endast en blifvi: intagen såsom insjuknad till följd af fängelselif och cellstraff. Totalkostnaden för sjukvården hade under året utgjort 330,515 rdr 65 öre. Medelkostnaden för hvarje person för år var högst i Stockholm (497 rdr 38 öre), lägst i Nyköing (226 rdr 42 öre) samt dernäst lägst i Wadstena (258 rdr 78 öre.) Fördelad på underhållsdagarne blir kostnaden för hvarje sjuk för dag 86,76 öre; för hvarje sjuk för är 316 rdr 58 öre. Under 1861 var dagkostnaden 71.78 öre; års-kostnaden 261 rdr 99 öre. Den betydliga skillnaden förklaras härröradels deraf att 1862 Stockholms hospital med sin höga underhållskostnad äfven var inberäknadt, dels i högre utspisningskostnad 1862, dels, och i hufvudsaklig mån, genom betydliga inventarii-inköp för ordnandet af nya sjukplatser.