Aftonbladet – 30 december 1864, sida 2

ska i Hampstead-dammarne med ett picklesglas och en vidhalsad flaska, om han inte är med dem: och skäller ohyggligt. I Southwark bor en hund, som håller en blind man. Vanligen ser man honom på Oxfordstreet draga den blinde mannen åstad på utflykter, på hvilka denne alldeles icke tänkt, och som han alldeles icke begriper: de blifva uteslutande uppgjorda och utförda af hunden. Men deremot när mannen har sing planer, sätter sig hunden ned på en befaren gata och grubblar. Häromdagen såg jag hunden bära sparbössan som ett halsband i stället för att hålla fram den åt folk, och han förde mannen mot hans vilja, på inbjudning af en oanständig gatstrykare till hund, bort mot Harrow, förmodligen för att der aflägga besök hos någon afsina bekanta. Den norra muren af Burlington House Gardens mellan arkaden och Alban är en samlingsplats för blinda mellan kl. 2 och 3 på eftermiddagen. De sitta der (högst obeqvämt) på ett sluttande bräde och utbyta tankar, På samma tid kan man se deras hundar uppenbarligen inför hvar: andra nedsätta de män, som de hålla, samt aftala hvart de skola föra dem, då de åter sätta sig i rörelse. Hos en liten slagtare i ett misstänkt qvarter har jag gjort bekantskap med en långhårig, svart och hvit hund, som håller en boskapsdrifvare. Det ör en hund med ett lätt sinne, och alltför ofta låter han sin boskapsdrifvare supa sig full. Vid dylika tillfällen har hunden för sed att sitta utanför värdshuset, hålla ögonen på fåren och tänka. Jag har sett fo nom med sex fär, och det var tydligt att han uppräknade för sig sjelf huru många han hade då han lemnade torget och på hvilka ställen han lemnat de andra. Jag har sett honom förvirrad, emedan han icke var i stånd att få riktigt klart för sig angående något visst får, Men plötsligt har ett ljus uppgått för honom; han har crtinrat sig hos hvilken slagtare han lemnat det, och i ett utbrott af allvarlig belåtenhet har han nafsat efter en fluga, som satt sig på