Aftonbladet – 29 december 1864, sida 2

Underrättelser från Danmark. I anledning af de Mezas utnämning till general hemställer en insändare i danska Dagbladet, om det ej vore lämpligt, att i betraktande af generalens så ärofulla och för Danmark fruktbringande verksamhet vid Dannevirke, utnämna honom till grefve af Dannevir:e. Det kunde måhända dessutom såsom ett ytterligare erkännande tillåtas honom att i sitt grefliga vapen framställa återtåget från Dannevirke: huru armåen i vin terkylan led brist och nöd, så att menniskor och bästar blefvo liggande på vägen, medan generalen uti ett varmt rum i Flensborg, klädd i nattrock och kalott, ledde återtiget genom att komponera en reträttmarsch. Det kunde ju bli ett mycket vackert vapen: i öfversta fältet till höger en döende soldat bredvid en stor omstjelpt kanon i silfverfält, betecknande snön, till venster en guitarr i rödt fält; nedtill på venstra sidan en öfvergifven skans isvart, och på högra sidan en kalott och en mnattrock i gyllene fält; skölden med grefvekronan uppburen af Danmarks vildmän med bindel om hufvudet och amputerade ben. Ett motto kunde tagas ur den berömda proklamationen till armen af den 6 Februari: Landet ligger nu öppet för fienden!? På det den generalen så sent skedda rättvisan måtte komma till allas kännedom, borde grefvediplomet icke utfärdas i danska utan på tyska, samma språk hvarpå general de Meza den 31 Januari besvarade fältmarskalken Wrangels ultimatum. En kommission har blifvit tillsatt för att taga i öfvervägande sättet för de fordna slesvigska distrikternas inkorporering i Danmark samt utarbeta de för detta ändamål nödiga lagförslag med tillhörande motiver. I Ribe Stiftst. läses en varmt skrifven helsning och tacksägelse till danska riksrådet från dansksinnade slesvigare. Ett siörre antal refflade kanoner, som förliden sommar anlände från Frankrike, ha blifvit försökta och befunnits kassabla, i det flera utaf dem sprungit vid skjutning med. den laddning de voro ämnade att tåla. Kanonerna förskrifva sig från en fabrikant i Nantes och skola till honom ätersändas. Det har förut omnämnts att danska regeringen till riksrådet inlemnat förslag till ny eller rättare reviderad grundlag. Förslagets innehåll föreligger nu och bär liksom alla de handlingar, hvilka utförts under den närvarsnde regimen en otvetydig prägel af reaktionär tendens och önskan att inskränka den genom Fredrik VII:s grundlag åt danska folket förlänade frihet. Vi meddela här efter Feedrelandet de punkter, i hvilka det nya förslaget väsentligast skiljer sig från grundlagen af den 5 Juni 1849 eller den 18 Nov. 1863: I första och andra kap. finnas inga förändringar. Man vill ha myndighetsåldern ej allenast för tronföljaren, utan äfven de andra kongl. prinsarne bestämd till det 18:de året. 7 motsvarar Novemberförfattningens 5, enligt hvilken konungens edliga försäkran skall afgifvas skriftligen i geheimestatsrådet. i stället för muntligen inom riksdagen, och enligt 8 skall förenad riksdag användas för att fatta beslut om regeringens förande, då konungen är omyndig, sjuk eller frånvarande. I tredje kap. äro ändringarne icke heller stora, med undantag afen. Ministeransvarigheten skall bestämmas genom lag ( 12). Konungen kan låta tronföljaren eller annan kongl. prins presidera i ministerrådet, då han är förhindrad från att hålla stats Den vigtiga förändringen i detta kapitel är, att riksdagens sessioner liksem riksrådets endast skola ega rum hvart annat år, hvaraf följa tvååriga finanslagar. I 24 har ätertagits den bestämmelse i grundlagen af den 2 Okt. 1855, som utgått i den af den 18 Nov. 1863, nemligen att lagförslag, som antagits af riksdagen, skola anses borttallna, då de ej äro sanktionerade inom 3 månader från dess afslutande (det är det kongl. veto). I fjerde och femte kapitlen förekomma de hufvudsakligaste ändringarne. Foikethingsvallagen och valrätten förbli alldeles oförändrade, deremot förlänges valperioden till 4 år ( 33). Förlandsthinget är riksrådsvallagen upptagen, med en förhöjning, att inkomstcensus skall vara 2000 rbdr i stället för 1200 (6 34); de telf konungaralda äro äfvenledes bibehållna. I femte kapitlet upprepas bestämmelsen om, att den ordinarie riksdagen endast skall sammanträda hvart annat ir. Finanslagen skall först framläggas för Folkethinget, men då thingen ej kunna bli eniga vrid de vanliga upprepade behandlingarne, skall, liksom det bestämts 1 grundlagen af den 18 Nov. 1863, ett gemensamhetsutskott af 30 medlemmar afgöra tvistepunkterna ( 47). Slutligen är tillagdt, att konungen skall kunna neka sitt samycke till förhöjningar och tillsatser till finansörslaget, utan att finanslagens antagande i det ela der genom försvagas. Sjette, sjunde och åttonde kapitlen äro alldeles förändrade upptagna ur grundlagen af den 5 uni, med undantag af allra sista paragrafen 98), hvari bestämmes om tillvägagåendet vid rundlagsförändringar. Här har man återvändt ill bestämmelsen i författningen af den 2 Okt. 855, att ändringar skola kunna ske genom ett eslut, men åtminstone ? af hvartdera thingets wedlemmar skola vara tillstädes och ?s af dessa sta för detsamma. Till sist är bifogad en något besynnerlig be.ämmelse, nemligen att konungen skall kunna ifva en tillsvidare gällande vallag, tills den slutga vallagen utkommer. : a HE 0 ff fa