Aftonbladet – 28 december 1864, sida 3

och med sådana bevis under ögonen? Hven sova he ulle blifvit bragt derhän. 7 i tillåta henne rättfördiga sig.. Ack, ni män ären ulltid bevägna att döms efier skenet.? ; ; Och ni qvinnor söka icke alltid bevare skenet, hvilket man bör frukta lika mycke om ej mer än verkligheten. Skall detta vara ett råd från min mar till sin husiru?4 frågade Ida litet spetsigt. Et råd! -Akta dig Ida!? Helge? Jag känner på mig att att jag har an. lag att bli svartsjuk som en turk. Och jag är trankil— som en turkinna Du är alldeles för ämabel emot major T.4 Han är din förman, min ölekade. Jag vill inte ha dig utkommenderad till Wex holm eller till Carlsborg på flera månader.? En tom undanskyllan, Han kommer hit en å två gånger i veckan, han. rider här förbi hvar dag-ochtittar beständigt upp till våra fönster. Ja, du står synnerligt väl hos den gode majoren.? Jag fruktar alt det är du, som avancerat längre än jag önskar i hans.ynnest.4 Tror du? Så smiekrande!? Den unga frun log och jemkade banden på sin mössa. 4Ida, du har blifvit afskyvärdt kokett. ?Nej, verkligen! . Hade jag sett något sådunt för ett halft år sedan. Nå, än sedan? 4Då skull? jag sagt hvad jag nu säger... att min lilla bustru är en fullkomlig ett, utropade. den förtjuste äkta mannen. Uppriktigt sagdt, och så här oss flickor emellan: det var bara det sor: fattades dig.