näst; då skall jag ge betalning för korpen, ropade Helge skrattande, hvarefter han och hans vän gingo att taga afsked. Hvad tycker du om henne? Är hon inte förtjusande? utbrast Edvard lifligt, så snart han och hans följeslagare hunnit ut genom Porten. cHm, det var mycket sagdt i få ord; men en rätt treflig flicka är hon ialla fall: jag vet mig aldrig ha sett någon kjortelgeneral som jag tyckt vara så pass dräglig. Det bästa af allt är att hon är så fullkomligt olik alla de andra hönsen.4 Och vacker sedan... vacker som en engel. Jag kan inte bedöma den saken, eftersom jag aldrig haft den förmån att se någon engel; men såvidt jag kan minnas af de biografiska notiser jag inhemtat rörande dessa höga personligheter, finnes bland dem ingen enda med fruntimmersnamn; enligt min logik tillhöra englarne således genus maskulinum. — Fullföljande denna slutledning, skulle hon, enligt din jemf set är föga er men hon ser inte illa ut...? Det fattades hb e vilja påstå att min bmelie ser illa ut?, ropade Edvard förargad. Hvem tusan talar om din Emelie? jag menade hennes kusin. ..? Hennes kusin !? upprepade Edvard långsamt och likasom frinvarande — ?Hennes kusin! ja hon, stackars flicka, är då ingenting mindre än vacker.