Aftonbladet – 16 december 1864, sida 2

SAMLA SOL CL: AUIMPGII, BC UTI SUGCU SUL skäl mötet förklaras för konstitueradt såson en Skarpskytte; ng för Norra Åsto härad. At mötet utsågos. tem medlemmar. som fingo uppdrag att utarbeta förslag till reglemente för att delgifvas åt kommunerna och sammankalla alla : dem som i skarpskytteföreningen vilja ingå tilll: ett nytt möte i början af ni år. Med sann tillfreds: imnas, att de flesta uf häradets prester antecknat sig såsom passiva ledamöter, och att så vidt veterligt är, icke mer än en enda offentligen uttalat sig afstyrkande och ogillande af den upplästa inbjudningsadressen. —— — 1 Göteborgs-Posten läs I de Jänga och vidlyftiga berittelser, som den sorgligt ryktbara Anna Brita Persson uppdukat der namn af bekännelse, förekomma flera ändigheter, som synas vara allt utom öfverensstämmande med sanningen. Bland anvat uppgitver hon, som man af referaten ur stockholmstidningarne torde påminna s att den natt mordet begicks (natten mellan den 25 oci leplatsen för den hemska geres det genom vindsfönstret fal skenet, hvilket bland annat föll på en rakknif som låg på ett ställe å takstolen och med hvilken mordet begicks. Ser man emel: lertid efter i en almanacha för år 1862. finner man, att månen d. 25 Okt. gick ned kl. 5.10 e, m. och att således vid den tid, då mordet skulle begåtts, alldeles intet månsken förefanns. Dess-l. utom var, enligt de här i Göteborg gjorda meteorologiska observationerna från denna tid, himlen på aftonen den 25 mulen, och gonen föll regn, hvadan med tagas, att fullkomligt mörker ifråga rådde på vinden, som äfven vid tull dager blott sparsamt uppl; af fönster, hvilka blott äro 10 eller 12 tum i fyrkant. Detta är således en omständighet, som lemnar ett temligen tydligt bevis på att mordet omöjligen kunnat begås under de omständigheter, som mörderskan upp-; gifvit. ; —— — Man läser i gårdagens Posttidning under rubriken Tidningsöfversiot följande tyd-, ligen officiösa meddelande med anledning af. den insända artikeln i vårt tisdagenummer om Gellivaraverkens försäljning : Under öfverskritt: ?Ett ord i sinom tid?,! innehåller Aftonbladet för i förgår en insänd artikel, hvilken, i anledning af det, såsom ins. lika med oss hoppas, ogrundade ryktet om Högbobrukens och Gellivaraverkens försäljniog till ryska undersåter, fäster uppmärksamheten på den nya näringsförfattningen och ?de uppenbara vådorna af denna författnings bestämmelser i afseende på utländningars rätt att besi idka industriel rörel I i den ifrågavarande författningen är gäl För att hvad följden Pbäde kan och säkert skall blifva?, framställer ins. exempelvis, huru en tysk fabr inflyttar till någon af våra städer för der etablera en fabriksrörelse? med tyska arbetare. Exemplet följes på flera ställen, och sedan antalet af tyskar bli stort, skall den tyska statskonsten beskärma sig öfver tyskarnes förtryck i Sverge, och för alt beskydda dem först skaffa sig ?materiella garantier? och sedan eröfra landet. Vivilj uu icke ingå i någon undersökning huravida dessa vådor verkligen förelinnas, för hvilket antagande till en början mäste förutsättas, att idkande af fabriksrörelse är så mycket mera inbringande i Sverge än i an dra länder, att tyskarne deraf skola lockas att i massa flytta hit för att anlägga fabri-! ker; men vi vilja för alla händelser åtmin! stone fritaga den nya näringsförfattningen från att vara upphofvet till des:a vådor. ji Denna för.nttning innehåller nemligen icke li någon bestämmelse i afseende å utländningars ! rätt att besitta fast egendom i Sverge. Här-! : j om gälla fortfarånde samma stadganden, som före näring ttningens utfärdande, Kongl. kungörelsen den 3 Oktober 1829, som förklarar utländningar oberättigade att utan M:ts tillstånd förvärfva fast egendom i riket, antyder, att lagfart å dylik , egendom tillförene beviljats utländske män , utan K. M:ts tillstånd. 1 sednuare tider har 1 i 4 vid beviljandet al sådant tillstånd fästatsi det vilkor, som förut icke iakttagits, att egaren, der han icke sjelf i nket vistas, skall hafva ett i orten, der hans egendom är begen, bosatt ombud, som eger tala och : svara för allt hvad egendomen rörer. I denna punkt har således hvarken : ringsförlattningen eller lagstiftningen i ö medgifvit utländningar någon större rätt, än , de af ålder haft, utan sna inskränkt , denna rätt. På samma sätt förhåller det sig : E 1 Il 1 nä frigt fråga om utländnings rätt att här idka fabriksrörelse. Enhgt den utredning af äldre stadganden i detta ämne, som finnes framställd af kommerskollegium i det utlåtande, hvaraf vi tilläta oss här nedan meddela ett utdrag, anser kollegium, att före den nyal4 näringsförfattningens tillkomst utländning otvifvelaktigt varit berättigad. att under, samma vilkor som svensk undersåte i stad nom Sverge inrätta och drifva fabrik, samt inner anledning icke heller saknas till det antagande, att utländning, jemväl utan Kongl. Maj:ts särskilda tillstånd, egde författningsenlig behörighet att å landet idka fabriksnäring. Då nu, enligt den nya näringsför fattningen, erfordras särskildt tillstånd för utndning, innan han fär idka fabriksrörelse vare sig i stad eller på landet, dels Kongl. Maj:ts tillåtelse att i riket vistas och dels idt tillstånd till rörelsens idkande, så ärer icke med fog kunna påstås, att någon vidsträcktare rätt derigenom blifvit utländingarne tillagd. Härmed hafva vi nu visat halten af de remisser, på hvilka Aftonbladsins. kommer ill den konklusion, hvarmed artikeln afsluas, eller Patt en tid skall komma — om den ck dröjer — då svenska folket får säga far1 ät både yttre sjelfständighet och inre rihet, och att våra efterkommande skola inna föga skäl att prisa den statsmannaviset, som genom sitt sätt att vårda våra ?dyr ärasie intressen? framkallat sådana resulater?. En så hotande framtid kan dock fter ins:s förmening på ett sätt undvikas. lan skulle tro, att detta vore ett förbud fö tländningar att inkomma i landet. Men lideles icke. Må alltför gerna, säger ins., både ryssar, tyskar och tartarer tillåtas att edsätta sig i Sverge; men må det ske uner sådana vilkor, att de åtminstone i andra eneration blifva svenskar?. Vi bekänna att i ej förmå inse, huru sådana vilkor skulle ffattas. Men deremot torde icke kunna js ppgilvas något säkrare medel att göra hit ntlyttande utländvingar till svenskar, åtmin-v tone i andra generationen, än att behandla! em rättvist oclr gifva dem tillstånd att här ritt utöfva sitt yrke och besitta egendom.lp Jetta medel har ock hittills visat sig sålg erksamt och tillfyllestgörande, att det med al äl vöckt förvåning, huru allmänt och ha-!c ligt här bosatta främlingar antagit och ännu tädse antaga svensk nationalitet. ; Jtdrad af kommerskollegii den 5 Mars 1864 af-1st gifna utlåtande, angående föreslagna ändrin-s gar handels-, och näringslagstiftningen. 2 ra a TS — m Vidkommande åter utländnings rätt att här isj ket anlägga och drifva fabrik, så hafva hvarli, en de i 1739 års manufaktur-privilegier befint-be ga stadganden i detta ämne blifvit formligen pphäfda, eller lagstiftningen angående svensk jsk ndersåtes rättighet till utöfning af fabriksrö-m se undergått någon sådan förändring, att förra erörda stadganden derigenom kunna antagas pe afva till sin hufvudsakliga syftning upphört att be sa giltighet. Till följd häraf, och enär den uti va Ivannämnda manufaktur-privilegier och 1770 års I be