Aftonbladet – 13 december 1864, sida 3

ska arbetare. Den materiel!a utvecklingen: vänner quand måme fröjda sig öfver de ökade kapitaler och den ökade arbetsskick ighet, som sälunda, menar man, komni verge tillgodo. — Exemplet följes. D: nflyttande tyskarnes antal ökas mer och ner. Snart behöfves för deras räknius tysk kyrka och tysk skola o. s. v.y oci innan man vet ordet af, har mun uti der venska staden en tysk ?Gemeinde?), Lå detta upprepas under en längre följd af å och på flera ställen i riket, så är icke svår att förutse resultaterna. Man behöfver i det fallet endast rädfråga fin egen bistoria. Sent omsider öppnar man ögonen och vil med all gewalt bota det onda. Det torde då vara för sent. Tysk statskonst skall vete att beskärma sig öfver de trakasserier och det ?förtryck?, som tyskar lida i Sverge. sedan de förut blifvit genom författning liksom inbjudna att der bosätta sig; och den skall, om möjligt är, icke underlåta utt, först genom materiella garantier? : och sedan genom eröfring, stäfja ett så gräsligt ofog som att svenska folket vill häfda sin nationalitet. Det kommer då att visa sig, uruvida man ej, för befrämjandet Gi fall let är något befrämjande) af vår materila utveckling, u, poffrat det ändå ?dyrbare intresset af fäderneslandets frihet och jelfständighet, — huruvida man ej sålt in förstfödslorätt för en grynvälling. Skail kanske den tid komma, då till och ned svenska jorden icke längre eges al venskar, utan af tyska furstar och krä nare, som i Berlin och Hamburg förtära fkastningen deraf, under det vårt land och vårt folk beherrskas och utsuges af tyska ogdar och förvaltare? Hvar och en inser, att dessa slags vådor iro af ingen betydelse för en stor nation. för en liten nation deremot äro de allt anvat än chimeriska. För en sådan gäller det ramförallt att, som man säger, ?mota Olle grind?. Må alltför gerni både ryssar, yskar och tartarer tillåtas att nedsätta sg Sverge; men må det ske under sådana vilkor, att ce åtminstone i andra generation olifva svenskar! Sker icke detta sednare, befarar insänlaren att en tid skall komma — -om den ck dröjer — då svenska folket får söga arväl åt både yttre sjelfständighet och nre frihet, och att våra efterkommande kola finna föga skäl att prisa den statsnannpavishet, som genom sitt sätt att vårda åra dyrbaraste intressen? framkallat så lona resultater. . ) Inflyttade tyskars benägenhet att i andra länder, äfven om de der äro medborgare, rota sig tillsammans, viteordas, såsom bekant, amplissima torma både från Nordamerika och Australien.