Aftonbladet – 6 december 1864, sida 3

skulle tillåta, att Mississippis mynningar borttagas, än att England ekulle gå in på att Thames-flodens mynning borttages. Hvarföre skulle de göra det, om de kunna förekomma det genom en mycket ringa kostnad och bibehåila besittningen deraf, ty nägra få kanonbåtar skulle lätteligen kunna blokera denna flods utlopp? Altven om nordstaterna icke kunna eröfra Lonisiana, kunna de upprifva dammarne ofvanför NewOrleans och dränka hela denna stat. När jag säger detta, talar jag om bevekelsegrunder och möjligheter, men icke om mina egna önskningar och känslor. (Bifall.) Om I tron, att Jefferson Davis skulle äåtnöja sig med bomullsstaterna, utan att tilllätas sträcka sig in i Texas, skulle han icke tocka er. Man strider i södern för att lytte slafveriet öfver Texas in i Centralamerikas vidsträckta trakter. Nåväl, jeg påstår nu, att om landets geografiska beskaffenhet hade tagits i betraktande af de ledande klasserna och dem söm skrifva i tidningarne, skulle de ej ba kommit till öfvetygelsen om den södra sidans framgång. Det finns en tidning i London, hvilken läses af alla, men jag har förundrat mig öfver den okunnighet den förrådt i afseende på denna territoriernas geografiska beskelfenhet. I en artikel förekom nyligen en flod med 580 mils segelborhet in i landet, mot hvilken den slörsta flod i detta land endast är en liten bäck, och man lät den gå uppför bergen ett visst antal mil till en annan flod, och dessa begge floder lät man falla ut i en tredje flod, i hvilken ingendera i sjelfva verket utgjuter en enda droppe vatten. (Hör, hör!) Nåväl, den är verkligen farlig denna okunnighet 1.0s hvad jag, i. brist at bättre uttryck, vill kalla landets ledande klasser — den är verkligen farlig denna deras ekunnighet om allt som rör Amerika, och man kan råka i svårigheter genom denna okunnighet, hvilka det skall kostå mycken nationel vanära att undgå. (Bifall.) Om jag vore en rik man skulle jeg bekosta en professorsstol i Oxford och Cambridge, för att undervisa dessa universiteters studenter i amerikanska historien. Jag djerfves påstå, och jag talar med eftertanke, att jag kan taga hvilken student som helst nu för tiden vid Oxfords eller Cambridges universitet och lägga en karta öfver Förenta Staterna framiör honom och bedja konom peka ut Chicago, och jag djerfves påstå att han icke skall komma 1000 mil nära. Men Chicagoär dock en plats med 150,000 invånare, af hvilka en eller ett par millioner menniskor i vårt eget land ärligen födas. Dessa unga män veta alli hvad som rör det fordna Greklands och Beyp: tens geografi. Jag vet väl att jag kommer att öfverösas med grekiska och latinska citater för hvad jag nu ämnar säga. Närjag var i Athen, gick jag ut en sommarmorgon för att uppsöka den ryktbara floden Iissus, och efer att ha vandrat några hundra vards eller så omkring uppför någonting som tycktes vara en bergsflods bädd; träffade jag på en hop atheniensirka tvätterskor, och jag erfor, att de hade uppdämt denna rykibara klassiska flod och använde hvarenda droppe af dess vatten för sina sanitära bestyr. Hvarföre skola nu icke dessa unga män, hvilka veta allt som rör Ilissusflodens geografi, älven veta någonting om M:ssissippis geografi? Jag är en stor förespråkare för allt slags kultur; men att upplostra unga män vid universitetet, utan kunskap om det land, i hvilket den moderna politikens och det nationella lifvets stora drama nu håller på att spelas, i okunnighet om ett sådant land som Amerika, hvilket måste, vare sig till godt eller ondt, utöfva mera inflytande på detta land än nåbonting annat — att uppfostra ynglingarne I saknad af denna kunskop och insätia dem å ansvarsfulla platser i regeringen, är, påstär jag, att sätta dess bästa intressen i ara, och allvarsamma protester måste göras mot ett sädant upplfostrivgssätt ar hvarje fientlig man, som i ringaste mån sätter värde på sitt Jands framtida välgång. —— LVR