Aftonbladet – 6 december 1864, sida 2

langfullt föredrag skålen för Södra stambanan. Talaren påminde, hurusom för åtta år sedan på denna samma -dag man samlats för den högtidliga invigningen af den först fulländade delen af Ide svenska statsbanorna -— jernvägen mellan Malmö och Lund. Det hade då varit en för de flesta förut osedd syn, hvilken nästan uppfylide dem med häpnad, när det frustande lokomotivet första gången ångade fram. Man gjorde sig då stora förhoppningar om alla de förmåner, Isom denna jernvägsförbindelse skulle medföra, I men huru djerfva dessa förhoppningar än voro, hade de redan blifvit öfverträffade, och det var dock först nu, då man hade fått en oafbruten I förbindelse med landets hufvudstad och det öfriga Sverge, som jernvägen skulle bära sina rätta frukter bäde i materielt och intellektuelt hänseende. Vid denna skål afsjöngos verser, författade af dr A. G. Virgin. Borgmästaren Malmborg föreslog en skål för landshöfdingen von Troil, hvars varma intresse för sitt län och upplysta blick man i väsendtlig mån hade att tacka för att denna fest i dag kunde firas. Det var vid 1853 års riksdag, då regeringen endast hade beärt anslag till Vestra stambanan, som landsfdingen hade väckt motion om ett anslag till jernväg från Malmö, och den halfannan million, som då beviljades, ehuru i sig sjelf långt ifrån tillräcklig, hade varit underpanten gå ytterligare anslag vid den följande riksdagen, då åter jernvägsfebern gripit omkring sig så, att det utan det första anslaget hade varit högligen pioblematiskt om någonting alls hade erhållits; hvarjemte talaren framhöll den förbindelse, hvari detta samhälle stod till landshöfdingen, hvilken, oaktadt mycket motstånd, genomdrifvit, att Malmö blel banans ändpunkt. I sitt svar rekapitulerade landshöfdingen jernvägsfrågans gång, under erkännande att, äfven om det varit honom förbehållet att leda striden för denna sak, han haft att stödja sig på utmärkta hjelptrupper, och nämnde bland sina medkämpar företrädesvis hrr Malmborg och Kock. Hr Kock föreslog en skål för öfverste Beijer, påminnande om den tacksamhet Malmö samhälle stod uti till denne sin utmärkte son. Ryttmästaren grefve Barck föreslog en skål för her Malmborg och Kock, stadens fullmäktige vid riksdagen 1853, hvilken skål af dem begge besvarades; samt hofpredikanten Olin en för de djupa leder, hvilka närmast hade arbetat på det stora verket — jernvägsarbetarne. Härjemte föreslog talaren en insamling för det ändamål, för hvilket Lunds studenkör i detta ögonblick gaf en konsert, hvilken insamling på stället företogs och inbringade ett vackert belopp. Slutligen utbragte landshöfdingen en skål för Malmö stad, På samma gång, yttrade bland annat talaren, som Malmö nu med skäl kan glädja sig åt den skänk af statsmakterna, hvilken staden erhållit, vore det af högsta vigt, att genom vaksamhet och, om så behöfdes, materiella uppoffringar visa, att man uppfattade sitt inträde i ett nytt utvecklingsstadium. Under middagen afsändes telegrammer till civilministern, med uttryckande af de närvarandes känslor af glädje och tacksamhet till konungen för Södra stambanans öppnande, samt ett annat, innebärande en helsning till de i Jönköping församlade. Efter middagen serverades kaffe i sidorummen, från hvars fönster man åskådade det vackra fyrverkeri, hvilket afbrändes på planen utanför stationshuset och som var förfärdigadt af den utmärkte fyrverkaren Amici från Köpenhamn. Sedan de församlade voro åtskilda, anlände från Stockholms stadsfullmäktige ett telegram, innehållande varma och uppriktiga lyckönskningar till Malmö samhälle med anledning af den öppnade jernbanan. KL. 5 gafs, såsom förut är nämdt, utaf en del af Lunds studentkör en konsert, som var mycket talrikt besökt. Det är öfverflödigt att säga, att de friska rösterna och den förträffliga exekutionen nu, liksom alltid, gjorde ett angenämt intryck på publiken. Konserten gafs till förmån för den under bildning varande understödsoch pensionskassan för Södra stambanans betjening. Sednare på qvällen böljade gatorna af en ofantlig folkmassa, som betraktade den storartade och smakfulla illuminationen. — Glanspunkterna i denna utgjordes af jernvägsbyggnaderna, hvilka voro på ett lika smakfullt som lysande sätt eklärerade, och rådhuset, hvars facad var ornerad med gröna guirlander, uppsatta i festoner som pryddes af flaggor; inom hvar och en af dessa guirlander spred en gassol sitt strålande s Midtelpartiet var helt och hållet klädt i grönt. hvarpå brann konung Carl XV:s krönta namnschiffer, omgifvet af kulörta lågor längs utmed de begge pelarne, hvilka uppbära balkongen. På Gustaf Adolfs torg var upprest en hög kolonn, öfverst hvarå syntes Svea, omgifven af emblemer. — — I tidningen Kalmar skrifves: — Skarpskytteföreningens verksamhet inom staden och de båda Möre-häraderna fortgår raskt. Vid sammanträde i höstas med deputerade från samtliga 17 afdelningarne inom föreningen fattades beslut om användande af statsanslaget till instruktörer, hvarigenom största möjliga mnyttal skulle kunna dragas af de anslagna medlen. En större summa deraf reserverades för att användas, dels till kostnadernas bestridande för en befälsskola, som skall hållas i Kalmar för föreningens samtliga kompäaniers befäl, och dels till aflöning åt tre distrikt-instruktörer. Dessa instruktörer skola hafva öfverinseendet och ledningen af öfningarne inom det distrikt af föreningen, der enhvar af dem är anställd; och skola öfningarne under dem ledas af kompaniernas eget befäl, som nu under vinterns lopp i befälsskolan dertill inhemtar förberedande kunskaper. — — Från Sundsvall skrifves den 1 Dec.: Angfartyget, Gustaf II Adolf anlände i dag på f. m. från, Ahus med innehafvande full last af bränvin, samt lyckades torcera den i hamnen ligande 6 tum och deröfver tjocka isen. Resan hade, oaktadt de svåra stormarne under de sednaste dagarne, aflupit lyckligt och väl, till glädje såväl för rederiet som lastegarne. Den ifrågasatta ytterligare resan från Stockholm till Sundsvall är nu bestämd att företagas. — Från Mariestad skrifves den 3 dennes: Extra bolagsstämma med delegarne i Skaraborgs läns filialbank hölls härstädes den 1 dennes. Egentliga ändamålet med denna extra bolagsstämma var frågan om bankens anslutning till den beslutade enskilda banken i Sköfde. Vid votering härom utföllo 1240 röster för och 714 mot en sådan anslutning. Detta beslut skall. lå det innebär filialbankens upplösning, under las ordinarie bolagsstämma till antagande eller kastande. En komite. bestående af lands