Aftonbladet – 5 december 1864, sida 3

siska trupperna icke skola utrymma Holstein innan ett förbundsbeslut förklarar exekutionen fullbordad. I Sachsen inkallas de hemförlofvade soldaterna. UTRIKES. FRANKRIKE. Enligt underrättelser från Paris skulle hofvet flyttas till S:t Cloud den 9 dennes, då mar bereder sig på stor verksamhet hos den franska diplomatien. Underhandlingar skola börja med Petersburg, Turin, Berlin och Wien, hvilka torde afse den förut otta omnämnda kongressen. Då professor Ranis skulle börja sina föreläsningar i nationalekonomien, gjorde studenterna så starka manifestationer mot honom, att föreläsningen måste inställas. Man iakttager en omkastning i den franska politiken gentemot Amerika. Den ofliciella Monitören, som hittills framhållit tilldragelserna i Amerika uti en för Södern så gynnsam färgton som möjligt, skildrar nu Nordens ställning såsom förträfHlig och uttalar sig i smickrande ordalag såväl öfver kabinettet i Washington som öfver president Lincoln personligen. På normandiska kusten hafva talrika skeppsbrott egt rum. : De franska kamrarne berättas icke skola öppnas förr än i medlet af nästkommande Februari månad. ENGLAND. Från London skrifves den 28 November: Den storm, som sedan förlidne fredag betäckt östoch sydkusten med spillror af strandade fartyg, har ännu icke rasat ut; ännu brusar den öfver London, nedvräkande skorstenar, skakande fönster och dörrar och de i Thames liggande skeppens ankarkedjor. Den har kostat många menniskolif. På åtskilliga punkter af kusten har det likväl lyckats räddningsbåtarne att bringa skeppsbrutne i säkerhet och äfven att rycka månget i nöd stadt fartyg ur förderfvet.? ngaren Dalhousie, som gjort resor mellan Dundee och Newcastle, hör till den sednaste stormens offer. Den har gått till botten med hela sin besättning och sina passagerare, tillsammans 24 personer. På ett af slafveristaterna till Europas makter utfärdadt manifest, s om uppmanar dessa att erkänna kontederationen, har lord Rus: sell svarat, att England naturligtvis beklagar kriget, men ej vill utträda ur sin neutralitet. TYSKLAND. : Såvidt man kan skönja, håller konflikten mellan preussiska regeringen och förbundsmojorketen i anledning af exekutionen i Holstein på att lösas på ett sätt som motsvarar Preussens fordringar. Efter hvad Alt. Merkur? säger sig ha erfarit, hafva Sachsen och Hannover samtyckt att draga sina trupper ur Holstein och Lauenburg. Österrike skall hafva uppträdt såsom mellanhand och förmått Sachsen och Hannover att gifva efter i denna fråga, hvaremot det samtidigt uppmanat preussiska kabinettet att visa sig tillmötesgående i arisföljdfrågan: Enligt telegram af den 30 Nov. till ?H. N.? förklarar nemligen ?Hann. Z.? officielt, att exekutionsregeringarne nu äro förpligtade att oförtöfvadt draga sina trupper ur Holstein och göra anmälan derom till förbundsdagen. Något förbundsbeslut, heter det vidare, fordras icke för att åstadkomma hertigdömenas utrymmande, och hannoveranska regeringen ämnar skyndsamt uppfylla sin pligt, sedan fredstraktaten officielt blifvit förelagd förbundsförsamlingen. Om dessa underrättelser visa sig vara riktiga, så har Preussens påtryckning krönts med framgång, och Bismarck har ånyo visat att han förstår beherrska situationen. Sachsen synes för öfrigt hafva gjort starkare motstånd än Hannover; dess andragande i förbundsdagens möte den 29 Nov. afsåg icke, såsom telegrammerna oriktigt innehöllo, att uppmana förbundsdagen att rklara exekutionen slutad, utan blott att fatta beslut om, huruvida den ansåg exekutionens ändamäl uppfyldt eller icke. Hvad Österrikes hällning i hela denna sak angår, så yttrar ?Börsenhalles? Wienerkorrespondent sig derom på ett sätt, som låter ana, att enigheten mellan båda stormakterna hufvudsakligen inskränker sig till den enda punkt, att de betrakta exekutionen i Holstein såsom ändamålslös; deremot vill Österrike gerna under en eller annan form (ockupation eller seqvestration) hafva förbundstrupperna tillbaka in i Holstein, hvilket Preussen deremot bestämdt motsätter sig. Man kan nästan förutsäga, att det icke skall lyckas Österrike att genomdrifva denna plan. Inqvarteringen i staden Altona uppgick redan den 28 Nov. till 6 gardesbataljoner, 2 sqvadroner gardeshusarer, utom 1 hannoveransk bataljon och 1 komp. österrikare (inalles cirka 7000 man). Den 29 på morgonen voro stadens invånare vittne till ett egendomligt skådespel. En afdelning af preuss. regementet Elisabeth? hade fått ordres att aflösa hannoveranarne på högvakten, utan att dessa af sin kommendant mottagit befallning att draga sig tillbaka. Preussarne gjorde front midtför högvakten; hannoveranarne drogo sig deremot tillbaka in nanför den hvälfda gången, dock utan att utrymma vakten. n stor menniskomassa samlade sig och följde med uppmärksamhet sakens utveckling. Omsider efter en halflimmas förlopp fingo preussarne ordres att oå bort igen. Man hade alltså icke vunnit hvad som åsyftades med denna demonstralion. ?Dresd. Journal? meddelar, att Preussens anmodan till Sachsen att utrymma Holstein af sachsiska regeringen besvarats dermed, att densamma hänvisat på förbundsdagen såsom den enda auktoritet, hvilken har att