Aftonbladet – 2 december 1864, sida 2

om striden genom sådant deltagande sannolikt antoge större dimensioner, låtit förstå att Frankrike skulle obetingadt ställa sig på samma sida som de förenade rikena ) — är det måhända icke att tillägga nämnda anda och dess relativt talrika representation bland svenskarne för stor betydelse, om ett väsendtligt motiv till svensk-norska regeringens uppträdande under förflutet år sökes just i afseendet å denna makts tillvaro, just deruti att den kände sina Pappenheimare?. Och om så är, så kan det icke kraftigt nog läggas den skandinaviska sakens vänner på hjertat, att vi under arbetet för sakens framtid — hvilket, liksom så mycket annat efter detta års bittra erfarenheter, måste, så att säga, åter börjas från början — särdeles hvad Sverge angår icke få underskatta våra motståndares och icke öfverdrifva våra vänners antsl, utan göra oss förtroliga med och rätta oss efter det faktum, att icke blott här hemma, utan äfven der borta, finnes en mäktig falang af trångbröstade, andefattiga, egoistiska och misstänksamma kälkborgare, som måste brytas och spiittras, innan segern kan bli vår.