Aftonbladet – 30 november 1864, sida 2

T UTRIKES. TYSKLAND. I De preussiska trupper, som ännu icke lem. nat hertigdömena, ha erhållit befallning at Itills vidare qvarstanna der. Prins Fredrit I Carl behåller öfverbefälet i hertigdömena I tills ockupationstrupperna blifvit fullständig I ombytta. ?Mil. Blätter? meddela dessutom att d preusiska regementen, som rycka ut, föi Jatt besätta hertigdömena, fått order bered: sig på att tillsvidare stanna der i tre år. Berl. Börs. Ztg. vill veta, att Preusser och Österrike icke skola medgifva upprät tandet af den föreslagna nya banken j Altona. Preussiska regeringen lärer ämna att : egenskap af representant för hertigdömena fordra ersättning af Sachsen och Hannover för de kostnader, som förorsakas al en förlängd exekution. BELGIEN. Sedan prestpartiet vid de sednaste valen lidit ett så oväntadt nederlag, synas de med liberala elementer förslärkta kumrarne, un derstödda af regeringen, vilja kraftigt omgestalta åtskilliga institutioner, i hvilka statens och katolska kyckans intressen äro på ett för den förras utveckling farligt sätt sammanrörda. Begge kamrarne hafva, såsom förut nämndts, återvalt sina förra presidenter: senaten den liberale prinsen de Ligne och deputeradekammaren Vanderpeerebom, en af det liberala partiets ledare och broder till inrikesministern. Ett af de ämnen; som kammaren tagit under behandling, är en lag om universitets-stipendierna. Presterskapet har nemligen under tidernas förlopp förstått att tillegna sig bestyrelsen öfver den alldeles öfvervägande delen af dessa och utdelar dem blott till sådana studenter, som förpligta sig att besöka det katolska universitetet i Löwen. Regeringen vill nu hafva bestyrelsen öfver stipendierna öfverlemnad åt nya provinskomitter och gifva studenterna fritt val mellan alla belgiska universiteter. Naturligtvis ser det klerikala partiet deruti ett kyrkorån, en kränkning af välförvärfvade rättigheter o. 8. V., mentrotsalla jämmerrop från presterna har deputeradekammaren redan antagit detta regeringens förslag, och senaten skall sannolikt göra detsamma. Ett annat af regeringen gjordt lagförslag, som väckt häftig förbittring i det presterliga lägret, öfverlemnar åt kommunalråden tillsynen öfver kyrkornas inkomster, såvidt som dessa flyta ur kommunernas kassor. Ett tredje lagförslag häfdar åt kommunerna eganderätten till kyrkogårdarne och gör dessa till gemensamma begrafningsplatser för alla bekännelser. Såsom bekant hafva kyrkogårdsskandaler? hört till ordningen för daen i Belgien. Det katolska presterskapet ar vid mer än ett tillfälle låtit uppgräfva lik af protestanter och fritänkare? och kasta dem utanför kyrkogårdsmurarne, hvaraf följden blifvit de argaste konflikter mellan kommunerna och presterna, samt bildandet af en-förening, som isynnerhet utbredt sig i de högre klasserna — ministrar och de-j uterade tillhöra densamma — hvars medemmar öfverenskommit, att ingen prest får : ledsaga dem till grafven. — Bland andra : agar, som under riksdagssessionen skola behandlas, äro en om sundhetspolisen, en om utländningars ställning samt en om ;ganderätten till modeller och fabriksmön: ster, hvarjemte handelslagstiftningen emotj i ( er en revision. I SPANIEN. 6 Från Madrid berättas, att underrättelser !l nkommit från provinsen Valencia om stora s fversvämningar, som inträffat derstädes.i alla direkta förbindelser mellan staden Va-1t encia och Madrid voro afbrutna, så attlr ref och tidningar fördröjdes 35 till 6!s agar. Underrättelserna äro högst nedslå-s nde, och det gifves intet uttryck, som kann ifva ett fullständigt begrepp om ödeläggel-å en i detta land, som nyss före olyckan var o A rikt och nu är förhärjadt på det förfär-!I