Aftonbladet – 25 november 1864, sida 3

das, såsom förut nämndt är, af vexlande kalkoch sandstenslager, af samma formation som de försteningsrika lager, hvilka träffas vid utloppet sf Bellsund och Angelins berg. Lovcus och Augelins berg siupa redan i sin nedra del brant emot haivet, så alt man endust på vissa ställen och äfven der med yttersta svårighet kan klättra uppför det under fötterna rullande stent set. Genom eit rt, lodrätt uppstäende diadem af hyperit är denna gråhvia nedra del af berget skild från dess under större delen af året snöhvila, af snöt kt kolk bestående hjesso. På hvardera sidan om Lovens berg sänker sig hyperiten, så den norrut Tedan före Duyin-poiotnår h ytan. Mest storartadt uppträder denna b ort dock vid Alkfiället midt emelisnv Duympoint och Cap Fanshaw. Alldeles lodrätt stu par här ned i hafvet en ända till 1000 fot hög bergvägg, som öfverallt är vertikalt öndersplittrad i basaltlika, upprättstående, 4eller 8-kantiga, ofta under en be ydlig del af sin längd alldeles fristående eile dast med en smal kant vid huivudiberget fastsittande pelare. Och liksom för wit bilda ett kapitel på dessa, b irat sta del stundom äter at g Då vi passerat Cop Fans börjon förgälves nägot lämpligt Bergraset gick nemligen önda ned till h 18stranden, och isfoten (d. v.s. den vid stranden efter islossningen qvarblifna delen af vinterisen), på hvilken vi hiutills vanligen dragit upp bäten då vi skulle rasta, var redan nästan helt och hållet bortsmält. Efter en rodd af närmare en mil inåt Lommebay nådde vis likväl en läng och smel, emellan stenraset och fjorden belägen sandstrand, på hvilken vi drogo upp bäten,. ågot längre ät det inre af fjorden nflägsnar sig ber; gskammen ännu mera ifrån stranden, och bergets sidor öro icke mera tvärbranta, utan. bilda terassformiga, i jemtörelse med andra närbelägna delar af Spet bergen gonska-gräsrika afsatser, hvilka ty kas utgöra ett älsklinostillhåll för renar. Straxt sedan: båten blifvit dragon vr pp på land, gick Petersen ut på jagt och rillde sla dj inom en kort stund tre stora, Man hede svärt att före nar voro samma s vi för kuappt fyra veckor tl Sorgebay. . De voro då så boksiafligen endast bestodo af och senor, och dessa skulle i fe: ätlla med en gödoxe på en ergelek Jandtnruker xposition. Efter en stätlig måltid af köttsor på renkölt och, såsom stek. renkön renfett (den största renen hade ett m tum tjockt fetiloger på ry yggen) Ia ss att solva. Sedan vin NW något längre vanligt och intagit t kaffe, reste den 19 Juli om afionen ånyo tvärs öjver supdet till den öv p: hvilken vi uuder r resan lemnat skinnet af hvalrossen, som (ängat. Oaktadt vi med ufeig uet på en ö, från hvdken den to ;dan lossnat, och dessutom gömt det. en hop af stora stenar, hade björnarne likväl vädrat gömstället. De tung stenarne voro undankastade och hvardera hälften af skinnet (huden hade vid flensningen, för ut blifva lättare handterlig, efter vanlig långsised blifvit delad i tvenne hälfte 17) var släpad ett långt stycke bort. Späcket var öfver allt noga algnagadt, men huden oskadd. Den hade tydligen varit för ecg, ifven för björnens tänder. Från denna ö seglade vi genast med ganska god vind vidare, ungeiär samma om vi vid nedresan hade tillryggalagt, Hi Jen bolme i Murchisons bugt, vid hvilken Aeolus låg för ankar vid vår afresa. Faryget hade dock redan afseglat. Efter afålan hade Lilliehöök ien stenvård qvarlen.rat en tunna bröd, något ammunition och en skrifvelse, angifvande de vigugaste hänlelserna under vår frånvaro, den kurs han imnade taga, m. m. Kursen lydde: först vesierut, att se buru isen låg. så till Sorgebay, så till Bränvinsbay. Sedan vi vid lenna ö, för att lätta vår öfverlastade båt, jvarlemnat en säck med försteningar, insamlade under resan i Hinlopen strait, en erflödig brödtunna och den af björnen fspäckade hvalrosshuden, seglade vi derre, utan att rasta, vidare till den 20 om iftonen, då vi uppnådde Shoal point. Shoalpoint bildar ett lågt sandland, från hvilket endast här och der några små kalkslippor, liknande dem vid Ryssöarne och Nordostön, skjuta fram i dagen. BStranden ir öfverallt betäckt med en oerhörd massa irifved, bland hvilken man finner bitar af pimpsten, näfver, kork, störar, flöten från iskerierna vid Lofodden, m. fl. saker, som olifvit ditförda af sydliga hafsetrömmar. De rackraste bevis derpå, att Golfströmmen när lenna höga breddgrad, träffade dock Torell, emligen en väl bibehållen höna afen ves ndisk skidfrukt, Entada gigalobium. Lyckan ade äfven gynnat oss vid vårt val afrasttälle. Helt nära detsamma funno vi nemigen en stenvård, som im eslöt en fluska ned ett bref från Lilliehöök, af hvilket vi rforo, att Acolus föregående dagen hade fseglat från denredd, vid hvilken vi nu ågo, och ernade sig norrut vid Bränvinsmay. Vi seglade således vidare emot nörlen och försökte först att framtränga mellan sågön och Nordostlandet; men då framtären åt detta håll snart hindrades af fastis, vödgades vi vända och taga kursen vester mm ön. Efter en till följd af dimma, af ett årgt i hafvet utskjutande kalkret m. m., vögst oangenäm seglots ankommn vi förmidkokt ekt i till sgen den 21 Juli till norra delen af d ora, låga ö, som så Ir ide blifvit heämd Lägön. Ej heller här träffade vi Acous, men väl qvänen Mattilas med sin lattilas berättade oss, att skonarenv natten örutafseglat till Hulopen Stnit, samt stt nan med kikare ifrån masttoppen på jakten unde se Chydenii båt vid randen af den asta is som vid denna tid af året ännu beäckte Bränvinshay. (Forts.)