Aftonbladet – 24 november 1864, sida 3

dinnan tog lör att vara ett instämmande i hennes åsigt. Emellertid trädde Marietta åter in, bärande ett kärl med vatten och ea rökpanna, i hvilken glimmade någon skarp lukiande ört, som dref sin rök i hennes ansigte, så att hon med hostningar, brummande och gnuggningar gjorde de allra lustigaste åtbörder. Hon bar rökkärlet med små steg omkring rummet tätt intill de fyra väggarve, hvilka voro betäckta af ett oräkneligt antal flugor och myggor. ?Se så, marschera er väg, ert pack?, sade hon, ?ni blodsugare, värre än advokater och doktorer! Ni hade kanske lust att till natjen äta fikon och smutta på cypervin? Jo, då skulle ni haft det trefligt, och sedan skulle ni kanske till tack stuckit sönder ansigtet på herrn här under hans sömn, ni lönnmördare! Men vänta ni bura, jeg skall ge er jag någonting som bringar er 1sömn utan qvällsvard!? Skall du aldrig lära dig att tiga, du gudlösa varelse??? sade modren, som med strålande blick följde alla sin ä sklings rörelser. Vet du inte att ett fat, som klinsar, är tomt, och att den, som pratar mycket, säger litet??? Mammu?, sade flickan skrattande, jag måste sjunga en vaggsång för myggorne, och se bara huru det hjelper! Der fulla de redan från väggen. God natt, ni dagdrifvare, ni gemena varelser, som inte betala någon hyra, men ändå sticka er näsa ialla krus och pannor! Vi skola vidare talas vid morgon, om ni i dag inte ha lått nog.? Hou svängde det slocknande rökverket invu en gång, likasom besvärjande, öfver sitt ulvud och skakade ut askan i kanalen, derpå gjorde hon en liten hastig nigning för främlingen och ilade ut som en vindlägt. (Ferts.)