alla nal ger AT Ullkänna, 1 skolkollegierna icke mindre än vid riksdagarne, egentligen torde ligga uti sjelfva det sätt, hvarpå undervisningen i allmänna och särskildt uti de klassiska språken bedrifves, och då åtminstone under närvarande förhållanden läroboken spelar en så vigtig roll vid undervisningen, uti bristen på goda och tidsenligt inrättade läroböcker. Vore nemlicen lärarne i allmänhet försatte i tilltälle att få egna sina bästa krafter åt undervisningen, och sålunda att genom pedagogiska studier i egentlig bemärkelse förvärfva en lika sund, klar och sjelfständig uppfattning, hvar och en af sitt ämnes pedagogiska betydelse och uppgift, som de i motsatt fall äro hänvisade till ett slafviskt följande af de antagna lärorböckerna, då skulle, derom äro vi förvissade, de skäl som nu anföras mot de klassiska språkens studium i skolorna, sjeltmant förfalla: då skulle ?mångläseriet ej längre vålla någon öfveransträngning, utan tiden ganska väl räcka till äfven för ett grundligt stu dium af de gamla språken, och då skulle detta studium visa sig bära frukter, som få skulle vilja undanhålla sina söner. Visserligen har på de sednaste åren bristen på goda läroböcker i de klassiska språken i icke ringa grad afhjelpts genom den samling kommenterade editioner af klassiska författare, som utkommit på prof. Arrhenii förlag, men någon duglig upplaga af Homerus har emellertid hittills saknats. Och denna brist har för elementarundervisningen varit så mycket mera känbar. som det väl utan öfverdrift kan påstås, att cet först är genom bekantskapen med Homerus, som ynglingen får smaka frukten af sina klassiska studier, ja, att först genom honom en verkligt lefvande uppfattning af antiken i estetiskt och kulturhistoriskt afseende kan vinnas, liksom också å andra sidan, att lärarens uppgift är på detta området större och mera omfatt: nde än vid behandlingen af någon annan grekisk eller latinsk författare. I betraktande häraf är det oss en verklig glädje att härmed kunna anmäla en god skolupplaga af Odysseens sex första sånger. Utgifvaren ir säkert för de flesta af våra lärare i grekiska språket redan förut bekant genom sina förtjenstfulla bearbetningar af Krigers mindre ek. gramm, och af Xenophons Anabasis. Till dessa båda arbeten sluter sig, i afseende på planen. det härmed anmälda på det närmaste, så att dessa tre kunna, i Pedagogiskt afseende, med skäl anses såsom ett sammanhängande helt. Sedan nemligen utgifvaren vid sin bearbetning al Xenophon hufvudsakligen, såsom det synes, gjort till sin uppgift, att fästa lärjurgens uppmärksamhet på språkets grammatik, och för detta ändamål i anmärkningarne till densamma ur gram. intagit hvad som är nödigt att känna för att kunna gifva en i gram. afseende riktig öfversättning, tyckes han här, under förutsättning af att gramm. redan är till sina hufvuddrag inhemtad. i första rammet hänvisa yngligen och läraren till förvärfvande af en sammanhängande uppfattning af innehållet, sådant det af skalden blifvit behandladt, till en mera kursiv och rask läsning. Att en sådan anordning innebär ganska vigtiga och behjertansvärda anvisningar i afseende på sjelfva anordningen och metoden vid undervisningen, inses lätt. Vill man nemligen på fullt allvar göra den grekiska litteraturen tillgänglig för ungdomen, måste elementarundervisningen visserligen i första rummet bibringa gram. sä kerhet och skärpa i uppfattningen af de tankeskiftningar, som genom vexlande ord och satsformer antydas; och metoden härför är af hr Aulin uti Anabasis lyckligt angifven. Men det är också lika vigtigt att tillse, det ynglingen redan i skolan får ett sådant intryck af denna litteraturs innehåll, att han kan sjelf känna och inse värdet af att efter slutad skolkurs bibehålla och utvidga bekantskapen med dess store författare. För detta ändamål finnes intet ädlare medel, än den Homeriska poesien, såvida nemli gen ynglingen vid dess studium får höja sina blickar utöfver grammatiken, ja, såvida han vid dess friska källa får vederqvicka sitt af gramm. exercitier tröttade sinne. Hvad nu särskildt den ifrågavarande editionen af Homerus angår, så säger sig utgifvaren i förordet hufvudsakligen ha följt Ameis. Om redan detta är en förtjenst, måste vi derför hålla honom så mycket mera räkning, som han på ett sjelfständigt och talangfullt sätt begagnat sig at dennes rikhaltiga material. Ja, att han förstått sin Homerus förr än han studerade Ameis, och att han äfven lärt andra förstå den förr än han utgaf sin egen bok, deraf bär denna omisskänliga spår. Anmärkningarne utmärka sig genom klarhet och fin pedagogisk smak, innehålla ungefär hvad som för bokens ändamål kan anses nödigt, och, hvad som härvid i vår tanke är en stor förtjenst, vi upprepa det ännu en gång, de äro i allmänhet så affattade, att de mindre missleda till ett för tidigt och andefattigt samlande af märkliga språkföreteelser, än alltigenom helt enkelt och ärligt framkalla uppfattningen at innehållet såsom en tillräckligt stor och värdig uppgift vid studiet af Homerus. Till befordrande af detta ändamål tro vi äfven, att de väl grupperade öfversigterna framför hvarje sång verksamt skola bidraga. De mera rent grammatikaliska anmärkningarne, som visst icke heller saknas, gifvas merendels Form hänvisningar till utgifvarens egen bearbetning af Krigers grammatika och ofta under form af påminnelser om redan förut genom Xenophons Anabasis för lärjungen bekanta språkbruk. Detta förfarande kunna vi icke annat än på det högsta gilla, då det å ena sidan ger en anvisning till huru grammatiken, specielt syntaxen, bör studeras, å andra sidan innebär en uppmuntran åt ynglingen, då han märker sig kunna lösa svårigheterna genom egen på genuint klassiskt område redan vunnen erfarenhet och, för det tredje, då uppfattningen af declarandum derigenom blir mera konkret och lefvande. Till detta i al!mänhet uttalade omdöme öfver ifrågavarande arbete skulle vi gerna velat bifoga en fullständigare vetenskaplig granskning af detsamma. Men som boken framträdt under den anspråkslösa titeln af skolbok, och den således eger rätt att såsom sådan i första rummet bedömas, torde den mera detaljerade kritiken deraf böra uppskjutas tills erfarenheten af hennes användbarhet vid undervisningen hunnit afgifva sin röst. Tills dess ha vi emellertid härmed velat fästa hrr lärares uppmärksamhet på henne, såsom deraf, i vår tanka, väl — ja mera än någon annan svensk edition af Homerus — förtjent. —B Nyare Dansk Litteratur. Innehåll: P V. Grove: Fra Dannevirke til Dybböl. — Fra Februar til August. — Dansk Maanedsskrift, 4864: Mu 3. — L. Both: Kjöbenhavn, historisk-topographisk ALL