Aftonbladet – 18 november 1864, sida 3

fullkomligen klart och rent vatten. genom jern: rör, öfverdragna utan och innan med en af beck och stenkolstjära sammansatt lackfernissa, hvilken efter nu mera 10 års vidröring af jord ntvändigt och strömmande vatten invändigt, sitter oförändradt fast, är lika glänsande som när den anbringades, och har fullkomligt bibehållit jer net i dess ursprungliga skick. Denna erfarenhet har föranledt samma förvaringsmedels användning för en ny vattenledning, anlagd för ett par. år sedan i Braunschweig. — Orsaken till de skiljaktiga resultaterna af försöken i Hannover och på andra ställen, ligger icke hos lackermgsämnena utan hos deras anbringningssätt. Öiver detta eger man nu mera fullständiga upplysningar af en hannoveransk ingeniör, GRAHN. i Essen, och man finner deraf att vid den förut försökta fernissningsmetoden har fernissan anbringats medelst borstar, hvilka dels icke kunnat p lägga fernissan jemnt, isynnerhet inuti rören. dels medfört luftblåsor, som efterät spruckit och lemnat jernet blottadt. I Hannover och Braunschweig har man deremot begagnat en särskild ipparat medelst hvilken rören kunnat helt och hållet neddoppas i den till 230? å 2809 C. upp: hettade fernissan och lemnas qvar deri 10 minu ter, efter hvilkas förlopp de uppdragas och fin nas ötverallt, utan och innan, öfverdragna med en tunn men glänsande och blåsfri lackering. som sitter orubbligt qvar och säkert skyddar jernrören emot alla de frätningsmedel. för hvilka de kunna blifva utsatta. Man har särskildt pröfvat öfverdragets skyddande förmåga mot både tarkare och svagare syror samt andra frätande mnen. — Med tillhjelp af denna apparat kunna 5 elter 6 arbetare beqvämt lackera 200 rör om dagen, oaktadt rören äro omkring 9 fot långa. och hålla 4 till och med 10 tum i diameter. Tillställningen har kostat 300 Thlr (800 rmt) och finnes af Gratn fullständigt beskrifven och afritad, med upplysning om användningssättet, i Pulytechnisches Centralblatt, för i år, n:r 7, hvartill vi få hänvisa dem som önska taga närmare kännedom om detta i sanitärt och ekonomiskt hänseende vigtiga ämne. I afseende på helsan är emellertid rosten mindre farlig; men af erkänd våda är den halt at blysalter, vi få genom de af bly förfärdigade in-ledningsrören. Skulle det ej gå an att åtmin stone förekomma denna våda genom blyrörens behandling efter det hannoveranska sättet? Skyddsmedel för vin, mot mögelsmak. (Der Weinstock und der Wein. Von Dr Fr. Mohr. Coblenz. 1864.) Afven i Sverge beredes numera vin i stort, och icse blott bärvin. utan verkligt drufym — nemligen af russin, d. v. s. torkade drufvor — men då man någon gång finner de svenska vinerna besvärade med en svag mögelsmak, kan det ej sakna ett allmännare intresse att veta hvad en berömd naturforskare — och särskildt en grundlig kännare af vinberedningen vid Rhein — har att säga om medlen att förekomma mögel hos vin. Dr Mohr har funnit vinjäsningen i allmänhet ske lättast och säkrast när luften icke har tillträde till vinmustens yta. Tjenligaste medlet härtill är att tillsluta jäsningsfatets sprund med en tät kork, igenom hvilken är medelst en rundfil borradt hål för ett likt en häfvert krökt glas rör, om 4 liniers inre diameter och med begge ändarne öppna. men den yttre nedsatt i en öppen flaska, fylld med vatten. Gasutvecklingen ur kärlet fortgår obehindradt genom röret, och man kan på de genom vattnet uppbubblande gasblåsornas större eller mindre mängd iakttaga jäsningens fortgång och märka när den nalkas sin fulländning, medan vattnet under hela tiden hindrar luftens, jemte de i henne sväfvande mikroskopiska mögelfrönas, inträngande i fatet. När jäsningen slutat, borttages flaskan och rörets yttre ända täppes i stället med kardad bomull. Denna täppning hindrar icke tillträdet af den numera för vinets mognad nödiga lutten; men erfarenheten har visat att bomulln fullkomligt utestänger mögelfröna. Skyndsamt sätt att bereda tjock gummilösning. Af H. ScHwarz. (Breslauer Gewerbeblatt. 1864.) Gummi arabicum kan lösas i vatten till nästan obegränsad mängd; och har man god tid att afvakta lösningen, så behöfs ej annat än att låta gummistycken ligga i vattnet tills de blifvit lösta, samt emellanåt omröra dem, för att få lösningen jemntjock. Men behöfver man snart en tjock lösning, så måste gummit vara pulveriseradt; hvarvid emellertid lätt händer att klimpar bilda sig, hvilka icke utan svårighet låta sönderdela sig; de ytterst hggande kornen insuga nemligen vattnet hastigt och bilda ett hölje kring de inre och luften mellan dessa. Detta kan förekommas, om man fuktar pulvermassan med stark sprit; denne löser icke gummit. men intränger mellan kornen och utjagar lulten. Till 1 ort gummipulver behöfs omkring 8 korn alkohol. och pulvret fär deraf samma stadga som hård potatisstärkelse. Tillsätter man sedan vatten droppvis, så erhåller man utan någon hesvärlig omrörning en ganska jemn och tjock lösning. Förvaringssätt för budar och skion. Af PuL. URBAN PATRAS, (Polytechnisches Centralblatt. 1864. Augusti.) Af lika vigter chlorzink och zinkvitriol beredes en lösning i rent vatten om 15 gr. Baumå, med hvilken hudarne eller skinnen bestrykas, eller hvari de indoppas. Det är likgiltigt om de äro färska eller torra, med eller utan hår. De angripas icke sedan hvarken af röta eller insekter. Ullen på fårskinn och håret på pelsverk skadas ej af detta skyddsmedel. De behöfva för öfrigt hvarken saltas eller piskas. Nytt fyllningsämne till stop pdosor, YT för billigt pris. H. C. Coulthards vatent af den 1 Juni 1863. Detta ämne är trä, i fin tördelning; lämpligast är hyfvelspån och sägspån i förening. Man inlägger först möjligast fina hylvelspån, som inpressas hårdt; deretter följer ett lager sågspån; när detta inpressats, tillägges litet talg eller olja; vidare följer ett lager sågspån med mera talg eller olja, och slutligen åter hyfvelspån. Fyll ningen består sålunda af ett lager sågspån i midten emellan två lager hylfvelspån. Patentegaren uppgifver att detta slags tätning-medel är verksammare, medför mindre triktion, varar längre och kan lättare anbringas än den kostsammare hampstoppningen. Vid stoppningens förnyande behöfver ej den gamla borttagas, utan blott förstärkas genom påfyllning med ny. Curry-pulver, (Polyt. Centralblatt. 1864.) Bland de många recepterna till denna krydda anses det följande för ett af de bästa: Gurk