Aftonbladet – 14 november 1864, sida 3

Article Image
förstugan och köket stängda invändigt. Dörren till köket var försedd med en jernhasp, som slutligen gaf vika, då John Jönsson ryckte på dörren. Han gick nu genom köket in ij stugan och fram till sängen, der han i mörkret trefvade och fann enkan, som låg der med förstelnade lemmar. Förskräckt drog han sig tillbaka ur rummet och begaf sig med Stina Jönsdotter, som stannat i köket, ner till Qvarnabo, der de hemtade lykta samt, åtföljda af andra personer, åter vände till enkans stuga. Den syn, som mötte dem, när de kommo fram till sängen, var fasaväckande: enkans strupe var afskuren, hon lå; påklädd, med högra armen under sidan och me ryggen vänd åt väggen; i venstra handen hade hon en täljknif, hvars spets var vänd åt strupen, oc deraf slöto de att enkan sjelf tagit lifvet af sig. Efter det polisundersökning å tisdagen försiggått och anmälan skett hos ortenså domare här radshöfdingen Ekenman, som befanns i Olmestad under pågåerfde höstetinget, sammanträdde häradsrätten å stället, beläget en half mil från tingsstaden, påföljande dagen, hvarefter läkareobduktion företagits, den sistnämnde ledande till det resultat, att enkan antagligen blifvit mördad. Vid berörde undersökning och vid ransakningen, som fortsattes å tingsstället, äfvensom vid de noggranna efterspaningar i oren, hvilka pågingo torsdagen och fredagen, hafva hufvudsakligen föllande upplysningar vunnits: Enkan Katarina Nilsdotter, som haft ett lugnt och jemnt lynne, har hvarken tillförene eller på sednare tider varit grubblande. Hon hade fyra barn, tre söner och en dotter: två af sönerna äro arbetare i Stockholm, och den tredje, Johan MagI nusson, är torpare, bosatt mil från sin moders bostad; dottern är gift med en bonde i Löfås, hvilket ställe ligger 1 mil från Johansberg. Lördagen, då hon antages hafva blifvit mördad, var hon sysselsatt med att brygga och baka, enär hon anmodat sina grannar att i början af påföljande vecka biträda henne med att ärja hennes åker. Den, som för så vidt ännu är upplyst, sednast talat med enkan, var hennes sonhustru, som lördagsaftonen på väg från qvarnen, der how aflemnat säd till förmalning, passerat Johansberg, svärmodern hade utkommit och, sedan hon fått besked om sonhustruns ärende vid qvarnen, befärt att få låna ett redskap för linbrytning, som non jemväl påföljande vecka skulle verkställa. Johan Magnusson, som i orten är mindre väl känd, har ofta visat sig ovänlig emot sin moder, och då han genom mjölnaren Anders Johan Petersson blifvit underrättad huru man funnit modrens lik, hade han endast sagt: Det var fan till käring det?. Måndags eftermiddag, då ham passerade modrens dörr, vid afhemtande från qvarnen af den mäld hustrun om lördagen lemnat, hade han icke försökt att inkomma i etugan och hade ej heller sett om hennes kreatur, oaktadt han hört kon och kalfven häftigt böla. Mordet måste antagas hafva skett lördagsaftonen. emedan dels enkan var påklädd, dels spjellet till värmespisen stod öppet, och bränderna i den: samma lågo oskötta, och dels rullgardinerna påföljande dagen voro nedfällda. Huru mördaren banat sig inträde i huset och huru han utkommit genom de imvändigt stängda dörrarne, är ännu icke fullt klart. Johan Magnussons nioårige som kar uppgifvit, att hans fader lördagsaftonen kl. omkring 8 utgått ur sin stuga, under yttrande att han skulle besöka en närboende torpare vid namn Lorens, samt blifvit borta ungefär 2 timmar. Lorens, hörd häröfver, har tillkännagifvit, att Johan Magnusson den aftonen icke besökt honom, och Jan Magnusson har bestämdt förnekat sannfärdigheten af sonens uppgift. Den knif, som enkan hade i sin hand då hon påträffades död och som på 2 tum närmast spetsen icke var blodig, har Johan Magnusson förnekat sig hafva sett, och detta oaktadt mjölnaren And. Joh. Peterssons utsago, att han sistförflutne sommar var: seblifvit samma knifi Johan Magnussons hemvist. Såsom bevis på sonens hårda sinne kan anföras, att då läkaren vid obduktionstillfället begärde att erhålla kallt vatten i den afskurna hutvudskålen, såsom lämpligt kärl, sonen ådagalade den utomordentliga känslolösheten att uträtta ärendet. Af de saker, hvilka enkan egde, hafva följande saknats: 2 nya bunkar, 1 gryta uch 1 skopa af koppar, några smör, 1 guld och 2 silfverringar, omkring 11 rdr i penningar samt en del ull och lin. (J. T.) — Nora den 8 Nov. En djerf inbro :sstöld har natten till i dag skett i handlanden 1ergius handelsbod. En bodens sidodörr, som leder ut åt en förstuga, och som innanför var stängd med en hake, fanns i morse stående på glänt, och var å densamma borradt ett hål, hvarigenom haken utifrån aftagits. Det stulna utgöres af kläden och korderoj, till ett värde af 5 till 600 rdr, jemte några riksdaler i kontanter. Flera klädespackor funnos framtagna och liggande på golfvet 1 boden, hvaraf man slutar att tjufven eller — troligen — tjufvarne blifvit på något sätt skrämda. Lådan, hvarur penningarne tillgripits, har återfunnits i trädgården invid samma gård. Hvilken eller hvilka, som föröfvat stölden, har man ännu ej lyckats få spaning på. — Falkenberg den 11 Nov. Ett förfärligt slagsmål egde rum i Skrea socken för en 14 dagar sedan. Efter hållen auktion i Boberg tillställdes lekstuga, der, efter intagen tillräcklig dosis nektar, eu lek på lif och död företogs. Tvåoch tre-eggade knifvar eller dolkar användes, skäringar och stickningar i ansigte, hals o. s. v. utdelades frikostigt, så att tillkallad läkare fick en half natt fullt upp att göra med förbindning af de illa tilltygade personerna, som voro mest ynglingar och drängar inom församlingen. Tvenne de värsta äro införpassade till cellfängelset i Halmstad. — Göteborg den 11 Nov. Säfvedahls häradsrätt har genom utslag den 7 dennes dömt häktade gossarne Frans Oskar Pettersson och Johan Edvard Nilsson från Majorna, att, för mordbrandsförsök, såsom öfvermaga agas af målsmän i kronobetjents närvaro. LANDSORTS-NYHETER. Jönköping den 10 Nov. Från Wernamo skrifves: I förra månaden gafs härstädes. till

14 november 1864, sida 3

Thumbnail