Aftonbladet – 12 november 1864, sida 3

gen, eller 30 dollars i månaden. (Insärdt.) Stockholms rännstenar. Ehuru villigt måste erkännas, att under de sednare åren gjorts mycket för ordning, försköning och beqvämlighet i Stockholm, är det dock ännu derstädes fortfarande så illa bestäldt med renligheten, både inom och utom hus. att allt för mycket i den vägen kan med fog klandras; då, vår eljest så vackra hufvudstad, i nämnde hänseende bevisligen står på en vida lägre ståndpunkt än de flesta, ja kanske alla rikets öfrige städer, är det sorgligt att samhällsandan här skall vara så ljum att den icke förmår framkalla personer, hvilka icke allenast hafva förmågan att landra, utan äfven att med förstånd och ihärdighet derjemte ådagalägga sättet att praktiskt utplåna Stockholms ifrågavarande skamfläck. Dettas insändare tillmäter sig ingalunda förmågan att framstå som en sådan reformator. men vill ändock söka draga sitt strå till stacken? genom att, om ock endast ofullständigt, antyda tillvägabringandet af en förbättring, med våra, i öppen dag liggande, stinkande och osunda rännstenar; flertalet af desamma är bildadt genom fältsten och uppfyller högst ofullständigt sitt ändamål aut bortföra orenligheter, alldenstund hvarje öppnin , mellan de runda stenarne, icke allenast bildar fika många reservoirer för upptagandet och qvarhållandet af den flytande orenligheten, utan bildar äfven lika många hinder för fortskaffandet af afskräden i fast form, hvilka sednare nu finnas, antingen grundsatte litet hvarstädes eller här och der hopade till fördämningar; hvarje sådan reservoir och hvarje sådant hinder bidrager till fullbordandet af orenligheternas förruttnelseprocess i fria luften och medför, icke allenast den väl kända vedervärdiga och osunda afdunstningen i grannskapet, utan mättar tifven underliggande jordlager med af förruttnelse luktande ämnen, hvarefter de flytande delarne deraf filtreras tills de nå brunnens spe el och förläna då åt vattnet deri, den salta, oljaktiga småken, hvilken isynnerhet är vidrig för den som är van vid källvatten: de jemnförelsevis få rännstenar, hvilka äro laggda af tuktad eller huggen sten, hafva väl icke förmågan att i lika hög grad, som den vanliga rännstenen, qvarhålla orenligheten, men dock alldeles tillräckligt för att bevisa, det äfven de äro föga ändamålsenlige, hvilket besannas deraf att den vattenspolning, som numera bestås en del af våra rännstenar, båtar föga eller intet, alldenstund den genuina stanken ur de tusentals reservoirerna, några minuter efter spolningen, återkommer med oförminskad styrka. Otvifvelaktigt är således att de ändamålsenligaste rännstenarne äro de, hvilka hafva så glatt ya och så täta sammanfogningar att orenligheterna kunna flyta undan och icke nedträga 1 jorden; visserligen skulle så beskaffade rännor kunna göras af trä, men då trä, utom snar förruttnelse, äfven har den egenskapen att. insuga och afdunsta de flytande orenligheterna, skulle dermed föga varit vunnit; deremot tyckes det väl vara obestridligt att rännor af gjutjern, i så långa skifvor som görligt, motsvara alla billiga fordringar, ithy att desammes dosering kan göras mera korrekt och deras glatta ytor minst hindra fortskaffandet af diverse orenligheter; beklagligtvis förekomma likväl sådar.a jernrännor endast på få ställen härstädes, men hafva dock redan, som all annan, från gammal slentrian, afvikande förbättring, fått sina vedersakare, hvilka påstå att dessa rännor skulle synnerligast vid isupphuggning, brista; men utom att erfarenheten, med de jernrännor, som redan finnas här, bevisat att så icke inträffat, kan med skäl frågas hvarföre en sådan befarad remna, på en t. ex. sex fot lång jernskifva, skulle vara skadligare än de mångfaldiga flere skarfvor och öppningar, som förekomma i en stenrännil af samma längd? — dessutom kunna på de, för sådan sönderstötning, mest blottställde punkter, i stället för gjutjern användas sådant, som är valsadt, hvilket insändaren för sin del likväl antager vara obehöfligt; att de jernrännor, hvilka skola läggas tvärs ötver trafikerade gator och blottställas för påtryckning af tunga åkdon, deremot måste vara af tjockaste gods, faller af sig sjelf och torde rätta formen, såväl för dessa, som alla ardra fara ungefär, som ett vidöppet Y. Såsom troligt måste dock antagas att kostnaden för jernrännor, blir något drygare än för sådana aftuktad sten, men sådan befarad prisskillnad borde kunna betydligt minskas om någon företagsam tackjernstillverkare skulle låta vägföra, för ändamålet passande jernskifvor eller åtminstone gifva allmänheten tillkänna att han, efter faststäldt pris, utför beställningar å sådana; tillverkningskostnaden för tackjern i gösar och tackjern i skifvor, bör sannolikt icke blifva mycket olika och jernet, som råämne för gjutning c., vara lika användbardt i den ena eller andra formen; att förfärdigandet af sådana jernrännor skulle förskaffa tillverkaren betydlig afsättnin; och god behållning, kan väl tagas för fullt affjordt, då det är utom allt tvifvel att många msegare derigenom vilja i möjligaste mån köpa sig fria från nuvarande rännstenens olägenheter, isynnerhet då den förmodade drygare kostnaden derför, bör i det närmaste återgäldas genom lättnad nerläggning och synnerligast genom lättad renhållning; en förbättring af Stockholms rännstenar bör således visst icke, ur kostnadens synpunkt, blifva en omi (lighet och måste väl också tagas i tu med, när det blir tydliggjordt att vederstyggligheten kan och bör afhjelpas såsom stående illa tillsammans med prydligheten af de ornerade husen; såväl begagnandet. som afsättningen af sådane rännor, beror till hufvudsaklig del af att sådane finnas att erhålla i handeln, och önskligt vore det derföre, om vederbörlig person uppmärksammade på hvad i detta fall kan göras tl egen och andras båtnad. I sammanhang med förestående torde det vara skäl påpeka ett förhållande, som i icke ringa orad bidrager att göra nuvarande rännstenar