kapaciteter 1 fråga om tanke och handling, tänker återgå till verksamhet, då tyska trupperna lemnat Jutland. Marsföreningen, förut uteslutande nationel, kommer, menar korresp., då att ombilda sig till en skandinavisk förening. Fredstraktaten. Den traktat, som innehåller fredsslutet mellan Danmark och de tyska stormakterna, innehåller efter en vanlig inledning, följande artiklar: Art. 1. För framtiden skola fred och vänskap ständigt råda mellan H. M. konungen af Danmark samt D. M. kejsaren af Österrike och konungen af Preussen, och äfvenså mellan deras respektive arfvingar och efterträdare, deras stater och undersåter. Art. 2. Alla traktater och öfverenskommelser, som före kriget äro afslutna mellan de höga kons. traherande parterna, sättas ånyo i kraft, för så vidt de icke äro upphäfda eller förändrade genom denna traktats innehåll. Art. 3. H. M. konungen af Danmark afstår från alla sina rättigheter till hertigdömena Slesvig, Holstein och Lauenburg till förmån för D. M. kejsaren af Osterrike och konungen af Preussen, i det Allerhögstdensamme förpligtar sig att erkänna de dispositioner, som nämnde majestäter komma att vidtaga i afseende å dessa hertigdömen. Art. 4. Afståendet af hertigdömet Slesvig omfattar alla de till detta hertigdöme hörande öar, så väl som det på fastlandet liggande området. För att förenkla gränsregleringen och för att göra slut på de olägenheter, som uppstå af de Jutska territoriernas läge såkom enklaver i det slesvigska territoriet, afstår H. M. konungen af Danmark till D. M. kejsaren af Österrike och konungen af Preussen de jutska besittningar, som ligga söder om distriktet Ribes södra gränslinie såsom det jutska territoriet Mögeltönder, ön Amrom, de jutska delarne af öarne För, Sild och Romö o. 8. v. a Deremot samtycka D. M. kejsaren af Österrike och konungen af Preussen till, att en motsvarande del af Slesvig, innefattande förutom ön. Arös territorier, hvilka tjena till att åstadkomma förenämnda distrikt Ribes sammanhang med det öfriga Jutland och till att korrigera gränslinien mellan Jutland och Slesvig mot Kolding. afskiljes från hertigdömet Slesvig och införlifvas i konungariket Danmark. Art. 5. Den nya gränslinien mellan konungariket Danmark och hertigdömet Slesvig skall ut.å från midten af fjorden Heilsmindes utlop vid Lilla Belt och, efter att ha genomskurit denna flod, följa den nuvarande södrag gränsen af socknarne Heil, Veistrup och Taps, denna sista till det vattendrag, som finnes söder om Geilbjerg och Bränöre, den skall derefter följa detta vattendrag från dess utlopp i Forsån långs med södra gränsen af socknarne Ödis och Vandrup samt vestra gränsen af denna sista till Kongeån norr om Holte. Från denna punkt skall Kongeåns flodbädd bilda gränsen ända till östra gränsen af Hjortlunds socken. Från denna punkt skall linien följa samma gräns och dess fortsättning till det i norr framspringande hörnet af byn Obekjör, och derpå östra gränsen af denna by till Gjelsån. Derifrån skola östra gränsen af Seems socken och södra gränserna af socknarne Seem, Ribe och Vester-Vedsted bilda den nya gränslinien, som i Nordsjön skall gå på lika afstånd mellan öarne Manö och Romö. Såsom följdjaf denna nya gränsbestämning före klaras å ömse sidor alla blandade åtkomster och rättigheter, såväl i verldsligt som andligt afseende, hvilka hittills förefunnits i enklåverna, på öarne och i de blandade socknarne upphäfda. Följaktligen skall den nya landshögheten i hvardera af de genom den nya gränslinien afskilda territorierna i detta afseende inträda i fulla omfånget af sina rättigheter. Art. 6. En internationel kommission, sammansatt af representanter för höga kontraherande parterna, skall omedelbart efter utvexlingen af ratifikationerna af denna traktat skrida till att på marken utsticka den nya gränslinien i öfverensstämmelse med föregående artikelns föreskrifter. Denna kommission skall äfven ha att fördela anläggningskostnaderna för den nya chaussen från Ribe till Tönder inellan konungarriket Danmark och ! ertigdömet Slesvig i förhållande till den landsträcka, som den genomlöper på hvardera sidan. Slutligen skall samma kommission förestå fördelningen af de fastå egendomar och kapitaler, som hittills gemensamt tillhört distrikter eller kommuner, som blifvit åtskiljda genom den nya gränslinien. Art. 7. Föreskrifterna i artiklarne 20, 21 och 22 i den mellan Österrike och Ryssland den 3 Maj 1815 afslutna traktat, som utgör en integrerande del af kongressens i Wien hufvudakt, hvilka föreskrifter angå de blandade egarne, de rättigheter, som de kunna utöfva, och grannförhållandena i de af gränserna genomskurna egendomar, skola tillämpas på de egare och egendomar, som i Slesvig och Jutland kunna befinna sig i de genom ofvannämnde föreskrifter af Wienkongressakterna förutsedda fall. Art. 8. För att erhålla en billig fördelning af den danska monarkiens statsskuld i förhållande till konungarikets och hertigdömenas respektiva folkmängd och för att derjemte afhjelpa de oöfverstigliga svårigheter, som en detaljerad uppgörelse af de ömsesidiga rättigheterna och anspråken skulle förorsaka, ha de höga kontraherande parterna fastställt den andel af den danska monarkiens statsskuld; som skall falla hertigdömena till last, till en rund summa aftjugunio milkoner riksdaler (danskt riksmynt). Art. 9. Den del af den danska monarkiens statsskuld, som enligt föregående artikel skall falla hertigdömena till last, skall såsom en ofvannämnda tre hertigdömen drabbande skuld till konungariket Danmark under D. M. kejsarens af Österrike och konungens af Preussen garanti liIvideras under loppet af ett år eller, om möjligt tidigare, räknadt från hertigdömenas slutliga organisation. Liqviderandet af denna skuld kan efter hertigdömenas val helt och hållet cller till en del ske på ettdera af följande sätt : 1) Kontant betalning (75 preussiska thaler lika med 100 daler danskt riksmynt); 2 Aflemnande till danska statskassan af ouppsägbara 4 procents obligationer hörande till den danska monarkiens inländska skuld; 3) Aflemnande till danska statskassan af nya statsobligationer, som hertigdömena utfärda och hvilkas värde skall uppgifvas i preussiska thaler eller i Hamburger banko mark. Dessa obligationer skola liqvideras genom en halfårsannuitet af 3 procent af skuldens ursprungliga belopp, så att 2 procent utgöra den vid hvarje termin förfallna räntan å skulden, hvaremot resten erlägges till amortering af skulden. Betalningen af ofvannämnda halfårsannuiteter af 3 procent sker så väl genom hertigdömenas offentliga kassor som genom bänkirhus i Berlin och Hamburg. De under 2) och 3) omnämnda obligationerna skola mottagas i den danska statskassan till deras nominalbelopp. Art. 10. Intill dess hertigdömena slutligen hafva öfvertagit den summa, som de enligt närvarande traktats art. 8 skall erlägga, istället för