Aftonbladet – 7 november 1864, sida 2

Blott man troget älskar hvarann.? Och att brödrafolken troget älska hvarandra och ömsesidigt glädjas åt föreningen är väl den fest, som i går med jubel öfverallt i de förenade rikena högtidligt firades, det mest ojäfaktiga bevis. Ja! ett bevis på den ur folkens hjertan frambrytande öfvertygelsen om föreningens lycka och välsignelse. Och skulle ej vi svenskar älska Norges folk?! All sann kärlek och varaktig vänskap hvilar ytterst på aktning och ömsesidiga tjenster. Nåväl! hafva vi icke Låde af historien och af egen erfarenhet lärt känna och högakta Norges folk såsom utmärkt för alla de dygder, som skapa folkens lycka och välgång: enkelhet i seder, allvar i lynne, ihärdighet i arbete, mod och tapperhet, klokhet och välvilja samt framförallt en glödande fosterlandskärlek ! Hafva vi icke sjelfva varit vittne till, huru Norge, som plötsligt kom till den friaste statsförfattning i Europa, utan öfverilningar och afvägar lugnt och oafbrutet framgått i alla riktningar till en förvånande lyckosam utveckling? (Bifall.) Hurudan var väl Norges ställning 1814? Man skulle nästan kunna kalla den ett kaos: förstörda finanser, nedtryckt handel, rubbade egendomsförhållanden och en ny, dyrköpt sjelfständighet, som i alla riktningar behöfde ordnas och vårdas. Men öfver detta kaos sväfvade den samlade norska folkviljans fosterländska, allt uppoffrande, allsmäktiga anda — och Norge, så ung denna återuppväckta gamla stat än är, intager nu ett i alla Nänseenden utmärkt rum bland Europas samhällen. Och månne ej föreningen med detta unga, friska Norge haft ett mäktigt välgörande inflytande på oss, på Sverge och dess utveckling! Jo, utan. tvifvel har föreningen med Norge påskyndat flerfaldiga tidsenliga reformer i vårt eget land, och då Sverge, såsom vi hoppas snart, Då fredlig väg Får till mötes en länge efterlängtad, af tidsförhållandena högt påkallad förändring af sitt politiska lif — ett steg, som ovilkorligen ännu närmare mäste tillknyta föreningsbandet mellan brödrafolken — månne vi ej äfven häruti spåra ett välgörande inflytande af det fria Norges förening med Sverge. (Stormande bifall. Ån mera! Näst försynens nåd och en vis sty: