Aftonbladet – 2 november 1864, sida 3

Gammalt bytt. u. I bondeståndets plenum den 5 Juni med: delade talmannen all då ban och sekreteraren jemte landimarekalken och ö talmännen dagen förut uppvaktat riksföreståndaren hade de anmält de respektive ständens beslut att påföljande dag (den 5) vafsluta pröfningen af den töreelagna konstilutioven så att den då bleive antingen antagen eller förkastad5). Talmannen höll nu ett bevekande tal, hvari han erinrade att fienden icke ville inläta sig i fredsunderhandlingar Sinnan riket med en ordentlig styrelsemoakt var försedd, hvilket förutsatte sostställelsen af rikets styrelselugar. Öfverläggningarne om dessa borde således påskyudas och alslutas. De öfriga stånden hade sednare än bondeständet företagit regeringsformens granskning, men hade ändå beslutit att i dvg afsluta årendet, om hvars utgång underrättelse vure att förvänta. Och slutade talmannen med uttryckandet af den förhoppning att ståndet icke genom vidlyftiga öiverlöggningur skulle motarbeta elier uppehålla det enda möjliga medlet för erhållande af en stadgad styrelse och säker fred. Ståndet öfverenskom nu, till tidens vinnande, att regeringsformen icke vidare skulle uppläsas evär dess innehåll vore kändt, och iörenade sig ståndet om visea skrittligen uppsatta anmärkningar, sås. m dess allmänna anka. Följande punkter voro de märkligaste: till vinnande af nödig besparing borde ätskilliga embeten och deribland biskopsembetena kunna undvaras, bondeståndets sekreterare borde vara en vufrälse man, och ej obilligt onses att ständet vid riksdagens börjun finge välja tre at ståndet bland bvilka konungen törordnade en till talman, stadgundet i 80 att ingen ny eller tillökad räkrivg utan genom konungens och ständernas sammanstämmande beslut kunde tillkomma — ansögs böra utgå såsom hinderligt, och roterivg kunde finnas nödig och billig, en justitieon budseman eller en justitickuusler, synies tillräckligt, men för kostsamt om begge dessa tjenstebefattningar skulle inrä sas, hvadan en at dem ansägs ölverflödig?, och vidare at angående ståndens privilegier eller 114 åberopudes ?hvad af ständet särskildt skulle avtöras. Det var också för denna paragrafs uteslutande ur regeringsformen som eit stort antal ledamöter algålvo längre skriftliga aniöranden, hvari yrkades att all jord skulle efter lika grunder beskattas. Billigheten åberovades bärföre, och såsom rätisgrund framvölls att vid en statshvältning, eller då eu rike skul e frälsas var det oundvikligt att, för ävdamålets vinuande, nåste Bågra uppoffra mer än andra? Några ledamöter trodde dock, med afseende på den hbrydsamma ställningen, bäst vara alt privilegifrågorna lempades öppna för att iramdeles vidare 8) Något sådant beslut hade dock icke i bondeståndet tettate.