Aftonbladet – 29 oktober 1864, sida 2

Article Image
kas stiftende man sjelf eller genom ombud varit berättigad att deltaga, I samma mån måste man underkasta sig betydligare bidrag till samhällets upprätthållande och vidare utveckling. I värt land är sjelfbeskattningsrätten fullständigt erkänd och uHlämpad. Till staten skattar svenska folket på grund af rikets ständers beslut; till kommunen på grund af kommunalstämmans. Det är otänkbart att enhällighet kan ernås i alla dylika beslut. Vanligen finnes en minoritet som är missbelåten, men ingen är berättigad att undandraga sig dylika, i laglig ordning fattade beslut, och det bör och måste anses såsom något högst otillbörligt att söka undandraga sig den skattskyldighet enhvar åligger, vare sig till staten eller kom munen. Men om vi härmed öppet ogillat hvarje försök af en skatiskyldig att, antingen till det hela eller till någon del, undundraga sig sin skyldighet att gifva skatt, så kunna vi ej heller fritaga de statens eller kommunens förtroendemän, hvilka hafva erhållit och emottagit det lika hedrande som maktpåliggande uppdraget att tillämpa de i lag bestämda grunder, efter hvilka skatterna böra beräknas och utgå. Vi anse det vara ovärdigt att emot bättre vetande försöka med ett enda öre förhöja en samhällsmedems skatt utöfver hvad honom rätteligen åligger att betala. Det är icke utan skarpa anledningar som man mera allmänt kommit till den öfvertygelsen, att taxeringskomiteerna i hulvudstaden visa en alltför stor benägenhet att belunga det skattdragande folket. Det erfordras sällan ej mer än att en enda ledamot angifver såsom sin subjektiva äsigt att den eller den har någon förporgad inkomstkälla, för att hela komiten med acklamation skall blifva enig om en förhöjning. Enkor och gamla mamseller tillåtas icke att hålla snyggt i sina bostäder, utan att detta stämplas som lyx, hvilket naturligtvis påkallar en förhöjd beskattning. Taxeringskomitterna beräkna icke så illa då de utgå ifrån den åsigt, att det skulle kosta en sådan person vida mer att medelst nägot skrifkunnigt biträde klaga öfver debetsedeln, än att betala förhöjningen, och vå detta orättfärdiga sätt komma verkligen staten och kommunen i besittning af en någol förhöjd inkomst; men vi fråga: kan detta vara rätt, och kan en så beskaffad inkomst lända till någon verklig fördel? Hvarje är klagas, men sannolikt är det blott ett ringa antal af dem hvilka hafva fullgiltiga anledningar alt anlöra klagomål; de flesta rygga tillbaka, dels för kostnaden, dels för andra svårigheter. Fortgår det på sätt som hittills eg rum vid debetsedlars utskrifvande i Stockholm, så blir det ett värdigt föremål för patriotiske män att bilda ett sällskap för att iörhjelpa de mindre bemedlade, som iro lika ohemult som or: vist beskattade, till sin lagliga rätt. Man skall ihågkomma att under processens fortgång måste det af pröfningskomiten bestämda beloppet inbetalas, älven om man vid rältegångens slut vinner rättelse och återfår detsamma. Det har förefallit besynnerligt, icke allenast detta ohejdade bemödande af taxerin komiteerna att, der ej särskilda omständigheter gjort sig gällande, uppdrifva siffrorna, churu sädana upplysningar vunnits, att ej ringaste sannolikhet förefinnes att den utskrilna siffran slutligen skulle tillkomma ten och kommunen. Exempelvis må nämnas, att, om en taxeringskoisit, vid 1863 rs taxering, uppfört en siffra, som blifvit tiverklagad och befunnits så orimlig, att pröfningskomiten ej kunnat undgå nedsätta densamma, så har 1864 års taxeringskomite, efter tagen kännedom af pröfningskomitens protokoller och säledes med full kännedom om förhållandet, likväl ansett sig oförhindrad att ånyo uppföra samma siffra, hvilken med all visshet kommer att ånyo öfverklagas och reducer Vi hafva häpnat öfver ett dylikt förfaring men vi äro lycklige nog kunna underrätta allmänheten om en tillförlitlig förklaringserund. Det är det herrliga sportelsystemet som utgjort och ännu utgör en kräfta i samhället. Förhållandet är nemiligen, att vissa tjenstemän, som deltoga i utdebiteringsförrättningen, ira ätnjuta provisioner, beräknade på den summa debetsedeln innehåller, utan allt afseende på om staten eller kommunen få uppbära det påförda beloppet. Det ligger säledes uti dessa herrars imtresse att uppteckna så hög siffra som gt, och de ära icke underlåta att inom texeringskomitgerna göra sitt inflytande gällande. Vi uppmana h r stadsfullmäktige att till ett kommande år ufskatfa detta sportelsystem, och vi uppmana enhvar skattskyldig. som dertill anser sig ega giltig anledning, att icke förtröttas utan anföra besvär, i hvilket afseende vi bedja få erinra våra are att besvären, ställda till pröfningskomiten, skola vara inlemnade sednast den 7 Nov. kl. 12 vå dagen.

29 oktober 1864, sida 2

Thumbnail