Aftonbladet – 28 oktober 1864, sida 3

om man ginge den motsatta vägen, och läte Grekland få öfvertaga den joniska. Han föreslog derföre att afskaffa all införseltull. Detta förslag upptogs genast af Bulgaris och hans parti. Ahörarne helsade honom med bitallsjubel, ja, följde honom sedan hem i ett slags triumftåg. Flertalet lät dock ej förskräcka sig, utan afvisade alla dessa förslags behandlande och ville skrida vidare i författningens behandling. Stärkt häraf och litande på kammarens majoritets förtroende, har regeringen tillsändt församlingen ett budskap, som klagade öfver den långsamhet, hvarmed arbetena framskrida, och öfver de förhandlingar, som uppreta folket. Den bestämmer en tid af en månad, inom hvilken författningens och vallagens revision skall vara slutad, i det regeringen efter denna tids förlopp förbehåller sig frihet att handla och kastar ansvaret för följderna på församlingen. Budsk: pet synes hafva rönt bifall hos folket såväl som hos nationalförsamlingens majoritet. Åtminstone har denna yndat att uppfylla en i budskapet uppställd fordran om inrättandet af ett statsråd hvarigenom på sätt och vis bristen af senat ersättes. Utan en dylik församlings bildande ville konungen ej stadfästa författningen. Förslaget antogs med 136 röster mot 124. Detta är visserligen ett mycket obetydligt flertal: men det visar dock huru stort inflytande regeringen r ögonblicket utöfvar öfver kammaren. För öfrigt erfar man, att ett misslyckadt mordförsök blifvit gjordt mot inrikesministern. Att man i provinserna icke gillar tumultena i Athen kan inses af ett nyligen väckt förslag att förlägga hufvudstaden till Korinth. Samtidigt med dessa tilldragelser har Grekjand blifvit erkändt af Österrike och Preussen, så alt nu endast fattas erkännande af de tyska mellanstaterna och möjligen äfven Spanien; men dessa makters vänskap torde Grekland nog kunna undvara. Med Tursiet har ett godt förhållande inträdt, och en elegrafkonvention är nyligen afsluten med letta lands regering. Rumeliens furste har if de främmande ministrarne blifvit nödsasad att erkänna grekiska konsuln. Deremot har grefve Russell afslagit en begäran af ;refve Sponneck om Englands inblandande ill fördel för författningen. Svaret var, att ingland ej har någon förbindelse med de srekiska partierna. Det vill blott i förening ned Frankrike och Ryssland verka för Grekands allmänna intressen, men anser hvarje nblandning af främmande makter vara skadlig.