Aftonbladet – 25 oktober 1864, sida 2

anting eller förening af regissör och scennstruktör. Det nekas icke här, att han genom sin bortgång efterlemnat en verklig brist; men i andra sidan menar man, att han i sitt scen-arrangement, särdeles af operor och stora dramer, lade för mycken vigt på det paptomimiska och balletimessiga, liksom hela administrationen led derigenom, att han så att säga, tog för stor plats och var för häftig i sina påståenden och samtal med ersonalen. Hans göromål besörjas nu af Hera personer, till en del på försök och visst icke utan skada för enheten, i det att det ena stycket sättes i scen af en, det andra af en annan. Af åtta representationer, som gifvits på tretton dagar, hafva fem varit operor; flera omständigheter angifvas som skäl till tarfligheten af en verksamhet, som hos oss skulle vara enorm. Men på det hela synes otvitvelaktigt, att här arbetas med en liflig: het, som vi icke känna till; man skulle på Kongens Nytorv korsa sig öfver den tjenst, som här fordras af sångare och sångerskor. Samma tenor spelade under loppet af fem aftnar två gånger Faust och en gång Almaviva, och om jag icke mycket misstager mig, var han samtidigt på ett par repititioner till Hugenotterna. Derjemte sörjes så vidt möjligt är för dubblering af partierna, hvilket också måste betraktas som nödvä digt för en kraftig verksamhet. Derför kunde också med cn viss stolthet omtalas, att då framställaren af Bertram i ?Robert? en afton sjuknade, öfvertog en annan sångare utan uppskof partiet, liksom detsamma en gång skett med Marcel i 7Hugenotterna?. Lättast kommer man, trots operarepertoirens rikedom i förlägenhet för användande af förhandenvarande krafter; sålunda hafva i dessa fem operor flera sångare alldeles icke uppträdt, deribland en ypperlig basist, infödd tysk vid namn Behrens, och en stor sopran, Mamsell Jacobson, samt — utom fru Michaeli — en af de bästa sångerskorna, fru Stenhammar född Andr6, som måste öfverlemna Gretchen, i hvars roll hon skall ha varit högst tillfredsställande, till mamsell Hebbe, för att hon skulle kunna begagnas i det antal representationer, för hvilka hon är engagerad. En väsentlig hjelp till den myckna tjensten ligger måhända också deruti, att de olycksaliga kungliga anställningarne med pension icke äro bekanta här; en hvar engageras blott på kortare eller längre tid, och har derigenom en sporre, som för Adams barn icke alltid är obehöflig. Blott undantagsvis blir någon engagerad på lifstid. A andra sidan störes icke heller verksamheten här genom ett sådant betingssystem, som det hvilket hos oss gör hvarje uppträdande till en ofta rätt ansenlig penningfråga; här finnes blott en obetydlig flitpenning? för hvarje akt, hvaruti vederbörande spelar — ett arrangement, som väl icke är att betrakta såsom ett mönster, då utan tvifvel afseende bör göras på rollens omfång, men som dock har sina fördelar. Kapellet utmärker sig isynnerhet för ypperliga violinister, men hvarken en flöjt eller ett valdhorn, som hrr Petersen och Wivel hos oss; dess anförare, kapellmästaren Norman, sköter sitt ansträngande arbete med en omsorg, som framför allt synes excellera i en fiu nyancering. Således spelades orkestermusiken till Barberaren? i dutta hänseende särdeles väl, hvaremot i de mer agiterade setserna kanske icke uträttades, hvad den sydländska musiken egentligen fordrar, så som åtminstone antyddes i vinter i Köpenhamn, då den italienske dirigenten ledde samma opera i Kasino, Angående det sceniska uppförandet skulle det knappt vara på sin sin plats att gå i detalj. I nyssnämnda opera utmärkte sig isynnerhet hr Arnoldson genom en färdighet i koloraturen, som var dubbelt behaglig, emedan den påtagligen var naturlig. Denna sångare har öfverbutvud det för danska öron väsentliga företräde, aw hans röst är bäst just i de högre och kraftigare partierna; innan han sjungit tio takter, har man den välgörande förnimmelsen, att han icke är en uppskrufvad baryton utan en verklig brösttenor. Han sjunger derjemte med lif, skola och emak, men det höres dock ganska väl att han icke studerat vid de egentliga europeiska hufvudskolorna. Han intager vid Stockholms scen främsta platsen i sitt fack och är ännu en ung man med en vacker framtid, Han var för några år sedan i Köpenhamn och var redan med ena foten inne på Kongl. teaterns scen, men han reste bort igen, då han icke behöfdes. Afven Bazils representant, hr Sandström, har en utmärkt röst, en behaglig fyllig bas, af rik styrka och utveckling. Han sjöng partiet just som han efter en läng frånvaro kommit hem igen, och utan någon repetition. Rosinas temligen djupt liggande parti hör icke till ml Gelhaars bästa roller, men vi mäste ändock önska att hafva benne här, ty, herre Gud, vi ha ju alldeles ingen. Ungdom och dårskap?, här kallad Målaren och modellerna?, uppfördes nyligen på Mindre teatern, för att :örsöka hur det kulle taga sig ut, och försöket lyckades förträffligt. Det var icke Dupuys, utan Mehuls lika vackra och vida finare musik som gafs; skulle det icke vara godt, om man hos oss åtminstone alternerade med dessa båda kompositioner? Länsstyrelsernas tredje årsväxtberättelser. Från Hallands län: Väderteken under Augusti och större delen af September har varit regnig och kall, i anseende wartill mycken svårighet uppstätt för grödans nbergning : men skörden kan dock nu anses hufudsakligen vara fullbordad; och ehuru någon