Aftonbladet – 22 oktober 1864, sida 2

Ja, inte yttrar hon många ord, svarade brodern. 4Jag vill dessutom nämna för dig, Laurence, fortfor Laura, Satt om han också kunnat bli betagen i henne, ifall han varit fri, så kan han åtminstone inte nu ... då han är .. , Hvad säger du? Är Leslie förälskad i en annan? Skulle det verkligen vara möjligt?,, Jag har aldrig förr sagt ett ord härom till nagon lefvande varelse4, sade Laura och vände sitt ansigte bort från brodern. 4Ar det möjligt? Det skulle uppfylla min käraste förhoppning. Men, hvarför har du aldrig nämnt det för mig? Nå nå, du får inte öftverdrifvå saken heller; uppriktigt sagdt, har jag svårt för att rätt förstå honom. Det måste vara någonting, som hvilar tryckande på hans sinne. ger han någon förmögenhet? Efter som jag sjelf är rik, har jag ibland trott att det är hans fattigdom som häller honom tillbaka. Nej, fattig är han visst inte, men stolt. Visar du dig tillräckligt förekommande mot honom? Ja, svarade Laura; men i alla händelser är det väl inte jag som skall fria till honom, utan han till mig. Ja, det förstås; emellertid skall jag säga dig att Fanny Wimbledon skulle ha varit mrs Chausen, om hon inte varit fnurrig och snäsig emot mig, då jag längtade efter ett vänligt ord. sr Hvad ni karlar äro fåfänga! Är du då verkligen säker om att hon ville ha dig? Ja, det har jag sedan fått veta; men jag vistades den tiden högt uppe i Skottand, och det var för lång väg för att vända illbaka. Jag vill derför råda dig att inte stöta honom ifrån dig, ifall du nemligen ycker om honom. Laurence, jag har ingen annan i hela verlden att förlita mig till än dig! Du är nig både i faders och moders stället — värvid lutade hon sitt hufvud mot hans xel — och jag vill derför säga dig att ag verkligen häller af honom.4 (Förts.)